Vegetariskt - Artiklar RSS

K�ttet och mij�n

Thu, 18 Feb 2010 22:57:23 GMT

En kort �versikt om milj�problemen animaliekonsumtion medf�r.

I en tid d� fler och fler vill leva milj�v�nligt och v�ra politiker inf�r fler milj�policies �r det m�nga som missar en av de minst milj�v�nliga sektorerna. K�tt- och animalieindustrin. Politiker blundar inf�r detta och betalar subventioner till animalieproduktion. Vanliga m�nniskor k�per mer k�tt allt eftersom levnadsstandarden �kar.

Den �kade animaliekonsumtionen �r ett stort milj�problem. Av alla v�xthusgasutsl�pp st�r animalieindustrin f�r totalt 18% (FAO 2006). Det �r mer �n hela den v�gbundna transportsektorn. Ett kilo n�tk�tt sl�pper ut lika mycket v�xthusgaser som utsl�ppen fr�n en bil under 20-25 mils k�rning (Ogino).

De v�xthusgaser som sl�pps ut �r:
Koldioxid. 9% av all koldioxid som sl�pps ut p� grund av m�nniskan kommer fr�n animalieindustrin. Ca 70% av all brukad �kermark p� v�r planet g�r direkt till att producera animaliska produkter(FAO 2006). Jordbruket drivs av maskiner som drivs av fossila br�nslen vilka bildar koldioxid d� de br�nns. Den andra anledningen till att mer koldioxid kommer ut i atmosf�ren �r sk�vling av skogar. Av den regnskog som sk�vlas i Amazonas g�r 88% av marken till djurindustrin (V�rldsbanken 2004). Framf�rallt anv�nds marken till att odla proteinrika gr�dor till djurfoder. Sk�vlingen sl�pper inte ut koldioxid is sig, men skogen fungerar som en "sink" som f�ngar upp koldioxid.

Ytterligare problem med sk�vling av regnkog �r f�rlust av biologisk m�ngfald. Arter utrotas och det �r om�jligt att v�rdera. Vad kostar det nu eller i framtiden att arter vi inte sett f�rsvinner? Eller �r det endast existensv�rden som hotas? Vissa h�vdar att animalieindustrin �r det v�rsta hotet mot biologisk m�ngfald (Bogo 1999). M�nga r�ster h�js om hur boskap beh�vs f�r att beh�lla m�ngfalden h�r i Sverige, vilket �r sant. �ppna �ngar �r n�dv�ndigt f�r m�nga arter h�r. Men, det handlar inte om m�nga djur och majoriteten av djur betar p� nys�dda �ngar som inte h�r till kulturlandskapet. V�ra betande djur som g�r till k�ttindutrin hj�lper inte mycket. Dessutom skapar foderproduktionen till v�ra djur st�rre f�rluster i andra l�nder.

Metan har 23 g�nger den effekt som koldioxid har d� det kommer till global uppv�rmning. Mellan 30- och 40% av metanutsl�ppen fr�n m�nsklig aktivitet kommer fr�n animalieindustrin. En ko kan rapa 600 liter metan per dygn (FAO 2006). Djuren �r inte gjorda f�r att �ta foder med h�g proteinhalt och det orsakar metanbildning och d�liga magar. Speciellt f�r idisslare.

Dikv�veoxid (lustgas) har 296 g�nger effekt p� global uppv�rmning j�mf�rt med koldioxid. N�stan alla utsl�pp av lustgas kommer fr�n jordbruket och ca 67% kommer fr�n animalieindustrin. Kv�ve finns i g�dningsmedel och i protein. Lustgasen skapas i lager av dynga d� kv�ve reagerar med syre.

Ammoniak �r en annan kv�vef�rening som kommer fr�n kv�vet i jordbruket. 68 % av alla ammoniakutsl�pp kommer fr�n djurindustrin (FAO 2006). Ammoniak �r en syra som bidrar till f�rsurning av skogar och vattendrag. Skog och vatten p�verkas �ven av kv�ve direkt. Resultatet av �verg�dningen syns varje sommar d� sj�ar och �stersj�n blommar �ver av alger.

Andra problem �r vattenbrist och jordeurosion. Ovan �r det visat hur vattendragen p�verkas av kv�vef�reningar, men animalieproduktion skapar �ven vattenbrist. Ett kg n�tk�tt kr�ver totalt 15 000 liter vatten medan ett kg majs inte beh�ver mer �n 450 liter. Markf�rst�relse kommer fr�n sk�vling av skog och betande djur som f�rst�r gr�sets r�tter. Tar man bort alla tr�d s� finnd det inget kvar som skyddar jorden. Att sedan ha betande djur p� s�dan mark f�rst�r ytterligare. Stora m�ngder n�ringsrik jord sk�ljs bort varje �r och ny skog m�ste sk�vlas. I USA st�r k�ttindustrin f�r 55% av eurosionen (FAO 2006).

J�mf�rt med en vegetarisk kost d�? Ett kilo n�tk�tt beh�ver 12,8 kWh f�r att produceras, ett kg baljv�xter beh�ver motsvarande 0,86 kWh f�r produktion. Ovan gjordes ett exempel med vatten. En genomsnittlig all�tare beh�ver ca 1,3 hektar mark f�r att f� i sig all n�ring som beh�vs. En vegan klarar sig p� 0,07 hektar mark. Av denna anledning, tillsammans med utsl�ppen, kommer fler och fler myndighetsrekomendationer att k�ttkonsumtionen m�ste minska.

Ist�llet f�r att anv�nda milj�politiska �tg�rder f�r att minska utsl�ppen fr�n animalieindustrin ger exempelvis EU stora subventioner till industrin. Direkta subventioner ligger p� ca 3 miljarder euro per �r, men indirekta g�rdsst�d �r upp tio tio g�nger s� stora (CAP 2010).

K�llor:

Ogoni, Institute of Livestock and Grassland Science, Tsukuba
Livetocks long shadow, (FAO 2006)
Margulis, Sergio (2004), Causes of Deforestation of the Brazilian Amazon, World Bank, Working Paper no 22
Bogo, Jennifer (1999) Where is the beef?
CAP, European budget 2010

Text och Foto: Sarah S�ll

�

Sojab�nan

Tue, 24 Nov 2009 19:43:32 GMT

Sojab�nan �r en kontroversiell gr�da. Den �r ofta genmodifierad, v�xer p� mark som en g�ng var regnskog men samtidigt v�ldigt nyttig f�r oss m�nniskor.

Sojab�nan h�rstammar fr�n �stasien men odlas nu framf�rallt p� de amerikanska kontinenterna. USA �r den st�rsta enskilda producenten f�ljd av Brasilien och Argentina.

Den stora produktionen i Sydamerika �r till grund f�r mycket kritik. B�nan �r den gr�da som ger b�st avkastning per hektar och �r d�rf�r billig att producera. Den �r dessutom en av f� vegatibilier som inneh�ller fullv�rdigt protein, allts� alla de viktiga proteiner i beh�ver f� i oss. Det g�ller �ven f�r djur vilket har lett till att sojab�nan �r en viktig del i djurfoder i k�ttindustrin. Den st�rsta delen av de b�nor som produceras g�r till just djurfoder och en v�ldigt liten andel g�r direkt till oss m�nniskor. Den beh�ver ett tropiskt klimat f�r att kunna v�xa och det leder till sk�vlig av regnskogen i Sydamerika. Av den mark som sk�vlas i Amazonas g�r ca 90% direkt till k�ttindustrin via som djurfoder. I USA g�r hela 98% direkt till djuren. Detta bidrar p� sitt s�tt till v�xthuseffekten i form av att regnskogen sk�vlas, men mest bidragande blir b�nan i foderform. Djur �r inte byggda f�r att �ta s� stora m�ngder protein och metangasbildning �r en stor bidragande faktor till att v�r planet v�rms upp. Men det �r en annan artikel.

Idag �r n�stan 90% av alla producerade sojab�nor genmodifierade. Det h�r har tv� sidor. Det h�jer avkastningen fr�n varje odlat hektar. V�xten blir mindre k�nslig f�r parasiter och extrema v�derf�rh�llanden och beh�ver mindre g�dningsmedel. Vilket i sig �r bra, speciellt i l�nder d�r det finns lite odlingsbart land och f�r att h�ja matproduktionen i sig. Men, det kanske inte �r r�tt v�g att g�. Genom en annan sammans�ttning av v�r mat s� beh�ver vi inte lika mycket land att odla p�. Sojab�nan sl�r �ven ut lokala gr�dor som varit anpassade till olika f�rh�llanden. Eftersom genmodifierade gr�dor �ven �r resistenta mot olika bek�mpningsmedel g�r det att farmare kan �ka anv�ndingen f�r att bli av med ov�lkomna v�xter och insekter. Dessa bek�mpningsmedel �r sj�lvklart giftiga f�r andra levande organismer. �ven ekologiska och vanliga farmer skadas av detta. Dessutom skapar det andra problem f�r konventionella farmer som ligger n�ra. Insekter som pollinerar blommorna ser ingen skillnad p� en genmodifierad planta och en som inte �r det vilket resulterar i att n�stan all soja blir genmodifierad. Men, den st�rsta kritiken mot genmodifiering ligger kanske i att vi p� sikt inte vet om vilka riskerna verkligen �r. N�r dessa gr�dor sprider sig ut i naturen vet vi inte vad som kan h�nda. Detta g�r det sv�rt f�r en konsument som vill ha ekologisk soja utan manipulation.

Den lilla m�ngd som g�r till oss m�nniskor d�? Ca 20% an sojab�nan �r olja. Det utvinns och s�ljs f�r sig. Resterande mals ofta ner till mj�l vlket inneh�ller ca 50% protein. Mj�let g�r till djur eller oss. Detta mj�l rostas sedan och blir det torkade sojaprotein vi �r vana att se, alternativt olika mj�lkers�ttningsprodukter, tofu m.m. En liten del �ts som den �r och d� m�ste den kokas. Det g�ller oavsett om man har torkade, f�rska eller groddade b�nor.

Som skrivet ovan �r det en av f� vegetabilier med fullv�rdigt protein vilket s� klart �r gynnsamt. Enligt wikipedia finns det �ven en del samband som s�ger att sojab�nor �r bra f�r att f�rbygga mot cancer f�rutom f�r kvinnor som redan har br�stcancer, d� kan en typ av �strogen i sojab�nan g�ra s� att tum�ren v�xer. D�remot hj�lper, enligt vissa studier, konsumtion av sojab�nor om man beh�ver s�nka sitt kolesterolv�rde och �ven f�rebygger hj�rtproblem. Andra studier kritiserar resultaten. Huruvida sojab�nan �r f�rbyggande f�r sjukdomar f�r d�rmed vara osagt. D�remot inneh�ller den andra nyttigheter ut�ver h�ga v�rden av fullv�rdigt protein. Det finns gott om vitaminer och mineraler s� som j�rn, zink, kalcium, b-vitaminer, c-vitam och vitamin k.

�

Text: Sarah S�ll
Foto: Kommer snart ;)

�

Julartikeln

Wed, 11 Nov 2009 20:03:32 GMT

�ntligen kommer den efterfr�gade julartikeln med lite fakta om julen, den vegetariska julen. Vanligast p� matbordet och �ven n�gra recept p� den vegetabiliska r�da f�rgen.

Julen �r en gammal tradition som firas i slutet av december m�nad d�r f�rgen r�tt och ljus i vinterm�rkret har en stor betydelse. Jul kommer fr�n det engelska ordet yule som �r namnet p� den nordiskt kristna midvinterfesten. Firandet av denna dag trors sig vara en dyrkan olk tolkades som ett �teruppvaknande av naturen. Julens gud i den gamla traditionen var J�lner, som �r ett av Odens m�nga namn. Jul �r den h�gtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu f�delse den 25 december (ett datum som valdes av romarna p� 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).

F�rga r�tt, hur man g�r konsentrerad r�dbetsf�rg

Att �ta vegetariskt julbord har blivit mer accepterad och vanligare de senaste �ren. Varf�r man v�ljer just att �ta mer vegetariskt under julen beror bland annat p� att det blir billigare. Fler tycker �ven att det �r godare och andra p� grund av djurens behandling.

Det vanligaste p� det vegetariska julbordet �r:

Inlagd aubergine
Auberginesallad
Gravad sparris
Lutaubergine (saltad och torkad aubergine)
Tofuskinka
Griljerad K�lrot
Tofukorv/Sojakorv
R�dbetssallad
Janssons Frestelse
Sojak�ttbullar
Risgrynsgr�t
Potatis
K�lrotsl�da
Potatisgrat�ng
V�rtbr�d
Lussebullar/Lussekatter
Ris � la Malta
Julmust
Jul�l
Snaps

Den r�da f�rgen i karamellf�rg �r inte vegansk d� den inneh�ller l�ss. Det finns alternativ till denna som �r gjord p� r�dbetor. Den kan dock vara sv�rare att f� tag i, d� kan man g�ra sin egna. B�rja med att skala en r�dbetta och sk�lj av den i kallt vatten, skiva den och l�gg der den i kokande vatten som precis t�cker skivorna. L�t puttra under lock i 25-30 minuter. Ta sedan upp r�dbettorna och l�t vattnet svalna i 30 minuter, koka upp igen och l�t den svalna i ytterligare 30 minuter, koka upp ytterligare en g�ng och l�t den svalna. Nu kan man anv�nda vattnet som f�rgers�ttning.

F�r flera �r sedan med min gamla sambo s� fick personens familj upp �gonen och valde att �ta vegetariskt julbord. De fortsatte och flera av familjen �r fortfarande vegetarianer och n�gra har �ven g�tt �ver till veganer. N�r jag fr�gar varf�r f�r jag svaret p� att maten blir s� mycket godare, billigare och l�ttare att f� tag i.

Text: Oscar S�dros
Foto: Cerrolyn Wedin

K�tters�ttaren Seitan.

Mon, 31 Aug 2009 10:16:40 GMT

Seitan kommer ursprungligen fr�n Buddhistiska munkar, seitan betyder "vete som sjudit" och �r �ven kallad f�r Muck Duck.

P� bilden har vi seitan som �r stekt. Foto: Oscar S�dros

Seitan g�rs av vetegluten vilket blir kvar n�r man tv�ttat ur st�rkelsen. Processen �r l�tt och det �r inte mycket arbete men det tar l�ng tid att g�ra. F�r ca 1000 �r sedan letade buddistiska munkar efter n�got som skulle kunna ers�tta k�tt och de kom p� recept p� tv� k�tters�ttare (egentligen tre men jag kommer till det). Det ena var Tofu och det andra Seitan, Tofu g�rs p� sojab�nan medans Seitan g�rs p� vetegluten.

Grunden till Seitan �r r�tt simpel och man kan �ven g�ra det hemma, idag finns det tre s�tt man kan g�ra det p�, det ena �r att man tv�ttar ur st�rkelsen i vattnet, n�r den �r klar s� �r degen gr�tr�dig. Konsistensen p� Seitan �r lite gummiaktigt och ovant f�rsta g�ngen man �ter det, om man �r r�dd f�r konsistensen kan man hacka ner den till sm� bitar eller k�ra igenom en k�ttkvarn f�r att f� mindre bitar och steka till f�rss�s. Det andra s�ttet �r att man k�per f�rdigt vetegluten som i dagens l�ge bara finns i h�lsokostaff�rer som man blandar med vatten. Det tredje �r att man blandar ner jordn�tsm�r och vetemj�l special och bl�tl�gger det i ca en timme och grillar i ugnen i en form (vilket tyv�rr ger en br�dsmak och k�nsla). Ska man g�ra seitan sj�lv �r det bra att man blandar i B-j�st s� man f�r i sig den vitaminen.

Tofu �r gott och n�stintill smakl�st och finns i tv� former, fast och silkes. M�nga som k�pt tofu och tillagat brukar s�ga att den ger en konstig eftersmak eller besk/syrlig smak det ofta m�nga missar n�r de k�per tofu (ren inte marinerad) �r att de inte sk�ljer av den noga innan de anv�nder den. Silkestofu anv�nds oftast som redning men �ven till varmr�tter och serveras vanligtvis med sojas�s och kryddor tillsammans med fisk, den �r �ven god som efterr�tt med floursocker och Choklads�s. N�r man g�r tofu sj�lv f�r man kvar av mj�let eller b�norna en massa som liknar gr�t, det kan man anv�nda och g�ra soppa, f�rss�s eller andra liknande r�tter.

P� bilden har vi seitan som malts ner till f�rs. Passar bra till k�ttf�rs�s och liknande r�tter. Foto: Oscar S�dros

Snabbseitan: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.9286432
L�tsas silkestofu: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.9286432
Hur man g�r tofu: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.9585336

�

Texturerat Sojaprotein och Sojagranulat

Mon, 31 Aug 2009 10:14:01 GMT

Sojab�nan inneh�ller ca 39% protein och 17% fett och �r en �rtv�xt som odlats �ver 5000 �r.

Sojaprotein �ven kallat Texturerat Sojaprotein �r avfettat och inneh�ller fullv�rdigt protein, miniraler, fibrer och inneh�ller inget kolesterol. Den finns i flera former b�de i pulverform som �r vanligt att kroppsbyggare anv�nder men �ven i bitar, som bitar, f�rs, strimlor och liknande. F�rdelen �r att de �r helt smakl�sa och tar bara upp smaken som kryddorna ger.

Sojagranulat �r torkade sojab�nor som �r hackade vilket g�r att de f�r en annan konsistens som kan vara lite mer knaprig eller som flera har f�rklarat den att ha konsistens som rivna mor�tter. Om man kokar den f�rl�nge blir den mjukare men tyv�rr blir det mos av den, f�rdelen �r att den �r billigare �n sojaprotein i f�rsfarm.

H�r har vi sojagranulat som ni ser �r den oftast v�ldigt sm�tt krossat. Sojagranulat f�r bland bland annat som en restprodukt av tofuproduktionen, men �ven genom att man hackar och torkar sojab�nor. Den �r torr och ska bevaras torrt �ven �ppnad f�rpackning. Man kokar den tillsammans med gr�nsaksbuljong och sojas�s om man vill ha lite f�rg p� den sedan h�ller manbort vattnet och steker den tillsammans med kryddor. Det �r mer tuggmotst�nd och konsistensen �r v�ldigt likt morot.

H�r ser vi texturerat sojaprotein i f�rsform Den �r mer matlig och trevligare konsistens, man kokar upp den tillsammans med gr�nsaksbuljong och sojas�s (om man vill ha f�rg p� den, man kan �ven ha i sojas�s n�r man steker den sedan). Sedan h�ller man av och pressar ur vattnet och s� steker man den tillsammans med kryddor.

H�r har vi stekt sojaf�rs tillsammans med majs och kryddor utan sojas�s. Det vanligaste man anv�nder sojaprotein i �r tacos men �ven andra f�rsr�tter. Ska man g�ra soppor �r det b�st att anv�nda sojagranulat.

H�r har vi sojaprotein som har man har kokat och sedan lagt i marinad och grillat.

Animaliska E-nummerlistan

Mon, 31 Aug 2009 10:11:34 GMT

H�r kommer listan p� de e-nummer som kommer fr�n djurriket. Informationen kommer fr�n Livsmedelsverket i broshyren "Vilka tillsatser kan ha animaliskt ursprung?". Tillsatserna tills�tts f�r att �ka h�llbarheten eller p�verka konsistens, f�rg, smak eller lukt.

H�r har vi flera E-nummer som kan vara animaliska tillsatser.

E-nummer fr�n k�tt och fett
E 304 Askorbylpalmitat och askorbylstearat
E 322 Lecitin (F�rekommer i alla celler och framst�lldes f�rr ofta ur hj�rna och �ggula)
E 422 Glycerol
E 431 Polyoxietylenstearat
E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat
E 433 Polyoxietylensorbitanmonooleat
E 434 Polyoxietylensorbitanmonopalmitat
E 435 Polyoxietylensorbitanmonostearat
E 436 Polyoxietylensorbitantristearat
E 445 Glycerolestrar av tr�hartser
E 470 a Natrium-, kalium- och kalciumsalter av fettsyror
E 470 b Magnesiumsalt av fettsyror
E 471 Mono- och diglycerider av fettsyror
E 472 a Mono- och diglyceriders �ttiksyraestrar
E 472 b Mono- och diglyceriders mj�lksyraestrar
E 472 c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar
E 472 d Mono- och diglyceriders vinsyraestrar
E 472 e Mono- och diglyceriders diacetylvinsyraestrar
E 472 f Blandade �ttiks- och vinsyraestrar av mono- och diglycerider
E 473 Sackarosestrar av fettsyror
E 474 Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror
E 475 Polyglycerolestrar av fettsyror
E 476 Polyglycerolpolyricinoleat
E 477 Propylenglykolestrar av fettsyror
E 479 b Termiskt oxiderad sojaolja i reaktion med mono- och diglycerider av fettsyror
E 481 Natriumstearoyllaktylat
E 482 Kalciumstearoyllaktylat
E 483 Stearoyltartrat
E 491 Sorbitanmonostearat
E 492 Sorbitantristearat
E 493 Sorbitanmonolaurat
E 494 Sorbitanmonooleat
E 495 Sorbitanmonopalmitat
E 570 Fettsyror
E 1517 Glyceryldiacetat
E 1518 Glyceryltriacetat

E-nummer fr�n andra djurdelar
E 630 Inosinsyra
E 631 Dinatriuminosinat?
E 632 Dikaliuminosinat?
E 633 Kalciuminosinat?
E 634 Kalcium-5'-ribonukleinsyra?
E 635 Dinatrium-5'-ibonumkleotider?
E 920 L-cystein
E 1105 Lysozym. (kommer fr�n �gg)

E-nummer fr�n insekter
E 120 Karmin (carmin/cochinelle)
E 901 Bivax (beeswax)?
E 904 Shellack?
E 903 Paraffin

Quinoa

Mon, 02 Feb 2009 23:04:17 GMT

En ny favorit i den svenska h�lsokosten.

�

Quinoa kommer ursprungligen fr�n Anderna d�r plantorna odlats p� h�g h�jd. Tydligen har den kallats s�desslagens moder av Inka-indianerna, vilket inte �r f�rv�nande d� man ser den n�ring quinoa inneh�ller. D�remot �r quinoan inte ett s�desslag. Det �r en �rt som �r sl�kt med spenat och r�dbeta. Det �r inte bara plantans fr�n som �r �tbara, men det �r de vi �ter h�r i Sverige.

Med r�dande h�lsotrender som exempelvis GI d�r man tar bort snabba kolhydrater har quinoan vunnit mark. Den inneh�ller l�ngsamma kolhydrater och dessutom mycket protein. Proteinet �r n�stan helt fullv�rding vilket inneb�r att quinoa �r en v�ldigt bra proteink�lla som inte saknar viktiga aminosyror (proteiner). V�rdena varierar mellan olika k�llor, mellan 12-21 % har redovisats.

Quinoa �r inte bara en bra proteink�lla, fr�na inneh�ller dessutom mycket j�rn, kalcium, zink och magnesium. Lite fett och inget gluten g�r att fr�t passar de flesta.

Quinoa kokas med dubbel m�ngd vatten i ca 20 minuter. Vill man ha gr�t s� kokar man l�ngre med mer vatten. Innan man kokar sj�ljer man med f�rdel quinoa i vatten f�r att bli av med saponiner. Saponiner �r inte farligt, men det g�r att quinoan kan smaka lite beskt. Den h�r �rten passar sedan bra till m�nga olika r�tter. Ers�tt ris eller potatis, koka gr�t eller ha i sallader.

Kommer i olika f�rger. Den vanligaste �r gul, men svart och r�d finns �ven de i butikerna.

�

Snart �r det v�r!

Mon, 02 Feb 2009 21:06:53 GMT

2009 ska g� i sj�lvf�rs�rjandets och lugnets tecken. En personlig plan.

�

Personligen t�nker jag f�rs�ka g�ra 2009 till sj�lvf�rs�rjandets �r. Det ska g� i det billiga tecknet tillsammans med det milj�v�nliga. �ven hand i hand med hemmavarande och lugn och ro. Det �r dessutom �ret d� jag blir vegan igen. Den h�r g�ngen ska det vara f�r gott. Med reservation f�r �gg d� jag k�per dem fr�n grannen och planerar att ha egna h�ns i framtiden.

I tr�dg�rden v�xer det �pplen, smultron, krusb�r, hallon och svarta vinb�r. Jordgubbslandet ska flytta och f�rhoppningsvis leva upp igen. Plommontr�det ska v�xa p� sig och ett k�rsb�rstr�d ska planteras. Vid lekstugan frodas n�sslor som ska bli soppa och i skogen bakom �r det rikt p� b�r och svamp. Granarna i tr�dg�rden ska bidra med f�rska skott i sallader och te.

V�xthuset ska rustas upp. Tomater och paprika f�rkultiveras i slutet av februari. Chiliplantan i k�ket ska flytta ut �ver sommaren. �ven sm� gr�nsaksplantor ska f� v�xa upp inomhus nu tidig v�r. Mitt tr�dg�rdsland h�ller p� att flytta s� att det kan bli st�rre. I somras fanns det potatis, r�dbetor, mor�tter, l�k, socker�rtor, svartr�tter och mangold. I �r blir det dessutom salatsorter, spenat, zucchini, aubergine och blomk�l. Kanske en majsplanta eller tv�.

En solig v�gg vid uthuset ska bli b�nrabatt med st�nger f�r plantorna att kl�ttra p� och kryddlandet ska ut�kas. Nu finns det mynta, oregano, timjan, gr�sl�k, dill och persilja. Basilika st�r i det lilla v�xthuset p� altanen. Stenar att ha runt rabatterna samlas i h�sthagarna vid huset.

Den h�r v�ren och sommaren ska jag fixa i tr�dg�rden och ta det s� lugnt jag bara kan. Fixa med matv�xter, prydnadsv�xter, pussa p� mina djur. Krama mitt f�l som f�ds i maj, g� i skogen och l�sa b�cker. Har fortfarande kvar mor�tter och r�dbetor fr�n 2008 och hoppas klara mig bra p� gr�nsaker fr�n sommaren tills slutet av 2009. �nska mig lycka till.

Text och Foto: Sarah S�ll

V�lg�rande klappar

Wed, 26 Nov 2008 21:36:47 GMT

Nu �r det snart december och m�nga b�rjar t�nka p� julklappsink�pen. H�r �r lite tips f�r dig som vill g�ra medvetna julklappsk�p f�r milj�n, djuren och dina medm�nniskor och samtidigt slippa tr�ngas i butiker i julruschen.

Julen �r en tid f�r omtanke, och m�nga tar tillf�llet i akt att gl�dja sina n�ra och k�ra med paket p� julafton. Samtidigt finns det de som kritiserar julklappshysterin s� h�r veckorna innan doppareda'n f�r att all sl�saktig konsumtion av on�diga prylar man k�per bara f�r att man "ska ge n�got". En del kanske t�nker p� de som inte har pengar att k�pa presenter f�r, de inte har n�gon som ger dom n�gra julklappar, p� milj�n och p� djuren som inte alltid omfattas av julens givmilda budskap. Dessutom �r det en och annan som drar sig f�r att tr�ngas i stressiga butiker och k�pcentrum under julruschen.

H�r kommer ett bra alternativ till dig som vill k�pa julklappar med gott samvete. Jag har samlat en lista med olika organisationer och f�reningar som s�ljer presenter som ger merv�rde, eftersom f�rtj�nsten g�r till deras verksamhet. N�r du k�per en fin present fr�n n�gon av deras web-butiker ger du samtidigt en g�va till ett gott �ndam�l. Handla, tipsa dina v�nner eller l�gg till p� �nskelistan!

�

M�nskliga r�ttigheter och humanit�r hj�lp

Amnesty - kl�der, b�cker, ljus och m�nga andra bra-att-ha-grejer.
http://www.amnestybutiken.se/

R�da korset - Smycken av Evfa Attling, f�rsta hj�lpen-grejer, linnedukar och brandvarnare. Man kan �ven best�lla blommogram!
http://redcross.eastpoint.se/

Stadsmissionen GBG - Julkort samt CDskiva med G�teborgs stadsymfoniker till st�d f�r heml�sa.
http://www.stadsmissionen.org/

Stadsmissionen STHML - B�cker och tidningar. �ven snygg filt, bricka och halssmycke till st�d f�r heml�sa.
http://www.stadsmissionen.se/

Faktum - G�teborgs tidning f�r heml�sa har en del snygga designgrejer till salu som en spargris, koppar, och en ask i keramik. Klickar du dig vidare kan du k�pa diktsamlingen "Den refuserade poeten" samt det utomordentliga seriealbumet "Ett anst�tligt liv" (rekommenderas!)
http://www.faktum.nu/

Individuell m�nniskohj�lp - Massor av vackra Fairtrade-m�rkta hantverkssaker och produkter. IM hj�lper fattiga och utsatta till sj�lvhj�lp genom att erbjuda jobb och en b�ttre tillvaro. Alla produkterna �r tillverkade av m�nniskor som blivit hj�lpta genom IM.
http://butik.manniskohjalp.se/

�

Barn

Unicef - leksaker, snygga sjalar, pappersgrejer m.m. �ven julkort, omslagspapper och julpynt.
http://www.unicef.se/butik/privat

Barncancerfonden - Nallar, b�cker, tecknad film, vackert smycke, nallekalender samt fina vykort
http://www.barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/Butik/

Plan - Julkort, leksaker, barnb�cker, pippi l�ngstrumpv�ska m.m.
http://www.plantorget.org/se/planshopen/

Childhood - Fint armband med medf�ljande broschyr om FN:s barnkonvention.
http://www.childhood.se/products.asp?r_id=shop

Barnfonden - Ge en symbolisk julklapp till din v�n i form av en get, gr�nsaksfr�n, myggn�t eller en skolb�nk till en mer beh�vande n�gonstans i v�rlden.
http://gavokatalogen.barnfonden.se/

�

Natur/milj�

Naturskyddsf�reningen - B�cker, CDskivor med naturljud, s�ta mjukisf�glar och praktiska friluftsprylar.m.m.
http://www.naturskyddsforeningen.se/butiken/start/

Vi-skogen - julkort, tr�ja, tygkasse, bokm�rken och almanacka. planterar tr�d i afrika vilket ger en b�ttre livsmilj� f�r m�nniskorna som bor d�r
https://portal.viskogen.se/portal/

WWF - Julkort, smycken, nyckelringar, milj�v�nliga batterier, kl�der, USBsticka, naturb�cker m.m.
http://wwf.sporrongshop.com/Startpage/

Ett klick f�r skogen - R�dda Sveriges naturskogar genom att k�pa tr�d och mark som kan bevaras! �ven julkort, pennor, musmattor m.m. Gl�m inte att klicka n�r ni g�r in och kollar!
http://ettklickforskogen.se/i

Greenpeace - Ge bort lite milj�omtanke: donera pengar till Greenpeace och ett kort (fysiskt eller elektroniskt) med din julh�lsning skickas till den du vill ge julklappen till.
http://www.greenpeace-online.net/xmas/se/

�

Djur

F�gelcentralen - rehabiliterar vilda f�glar. Har en j�ttefin kalender man kan k�pa med vackra f�gelbilder.
http://www.fagelcentralen.se/index.php?parent=kalender

R�tthj�lpen - t-shirtar m.m. �verskottet g�r till f�reningen r�tthj�lpen som tar hand om och omplacerar tamr�ttor. OBS! Fler produkter kommer!
http://polyshop.se/ratthjalpen/

Kattkommando syd - Hantverk och kattiga saker som hj�lper utsatta katter till b�ttre liv. Gl�m inte att �ven kissen ska ha en julkapp!
http://www.animalrescue.se/kks/products.php?cat=00073

Djurens r�tt - Tr�jor, b�cker, tidningar, pins m.m. f�r djurens r�ttigheter
http://animalrights.se/shop/

Hundstallet - s�ljer en bok d�r f�rtj�nsten g�r till hundstallets omplaceringsverksamhet. Se under donationer till v�nster.
http://hundstallet.e-butiken.se/

Djurhj�lpen - s�ljer en fin kalender med katter, pengarna g�r till djurhj�lpens skyddslingar
http://www.djurhjalpen.nu/

�

�vrigt

Stor amerikansk v�lg�renhets-shop med allt mellan himmel och jord. Mycket �r fairtrade och en hel del �r m�rkt med "international shipping" (se bara upp med ev. tullavgift). V�lj mellan 6st olika avdelningar; mot sv�lt, mot br�stcancer, f�r barnh�lsa, mot alfabetism, f�r regnskogen och f�r djurskydd. Har finns garanterat n�got f�r alla.
http://shop.therainforestsite.com/store/site.do?siteId=221

�

Skriv g�rna om ni tycker jag missat n�got!

J�rn

Mon, 03 Nov 2008 19:42:49 GMT

Koka soppa p� en spik. Eller varf�r inte en gammal rostig bil?

J�rn �r ett av grund�mnena och desutom ett av de vanligaste. M�nniskokroppen inneh�llen 3-4 gram j�rn. Varje dygn f�rlorar m�n ca 1 g j�rn och kvinnor 2 gram. Vi tar upp j�rn genom kosten och beh�ver ca 10 g�nger s� mycket i kosten f�r att ers�tta det vi f�rlorat. F�r man inte i sig tillr�ckligt leder det till j�rnbrist vilket ses som den vanligaste n�ringsbristen. Enligt studier ska n�stan 30 % av fertila kvinnor i scandinavien (vegetariska kokboken) lida av j�rnbrist.

J�rnbrist inneb�r oftast blodbrist eller anemi som det heter. J�rn hj�lper bland annat till att bilda hemoglobin (r�da blodkroppar) som transporterar syre i kroppen. Det huvudsakliga symptomet p� j�rnbrist �r d�rf�r tr�tthet. Man ser oftast inte j�rnbrist direkt �ven om det �r p� g�ng i kroppen. Det �r f�r att exempelvis lever, benm�rg och mj�lte lagrar en del att ta till om det beh�vs. Andra symptom kan vara nedsatt prestationsf�rm�ga, irritation, huvudv�rk, s�mre inl�rningsf�rm�ga och blekhet.

Det finns tv� typer av j�rn. Hemj�rn och icke-hemj�rn. Hemj�rn finns i animaliska produker och �r l�ttare f�r kroppen att ta upp. Men, misstr�sta inte. Icke-hemj�rn, det som finns i vegetabilier fungerar det med.

J�rn har m�nga antagonister som g�r att det �r sv�rare f�r kroppen att ta upp det. N�gra av dem �r r�kning, svart te, kaffe, kakao, mj�lk och fytinsyra. Mj�lk �r extra h�mmande p� grund av kalciumet och att det inte finns speciellt mycket j�rn i det. R�ka, dricka kaffe, te eller �ta choklad b�r man inte g�ra i samband eller precis innan/ efter man �ter j�rn.

Fytinsyra �r ett problem f�r alla som vill leva som h�lsosmma vegetarianer. Det finns i m�nga gr�nsaker och i skal i fullkornsprodukter. D�remot har det gjorts studier p� veganer som visat att j�rnupptet varit s� h�gt att fytinsyran inte spelat n�gon roll (Kelsey, Belhall fr�n 79 och Campbell, Junshi 1994). Den senare visade i korta ord att kroppen v�njer sig vid ett h�gt fiberintag (och d� fytinsyra) och det d� inte spelar roll. Speciellt d� fullkornsprodukter �r v�ldigt rika p� j�rn. M�nga kan bli lite d�liga i magen av allt fiber fullkorn och n�r man v�njer sig vid det �r det l�ttare f�r kroppen att ta upp j�rnet i det igen.

Ett annat s�tt att motverka fytinsyran �r att �ta mycket c-vitamin. Ett mg c-vitamin �kar upptaget av j�rn med 3 mg. Viss forskning visar till och med att c-vitminen fungerar extra bra f�r vegetarianer. Apelcinjuice till maten hj�lper allts� till att �ka j�rnupptaget drygt tre g�nger. En annan studie (Hallberg, Rossander 1984) visade att det mest effektiva f�r att �ka j�rnupptaget var att l�gga till blomk�l i kosten.

Vad ska man d� �ta f�r att f� i sig j�rn? M�rkgr�na gr�nsaker och sallatssorter inneh�ller b�de j�rn och c-vitamin och fungerar d�rf�r utm�rkt. Fullkornsprodukter och baljv�xter �r j�ttebra. Citrusfrukter eller b�r till efter�tt eller ett glas jiuce till maten. Varierade gr�nsaker i maten ger mer c-vitamin. T�nk bara p� att c-vitamin �r en vattenl�slig vitamin och beh�ver d�rf�r tillf�ras varje dag.

Ett gammalt knep att f� i sig j�rn �r annars att tillaga ngt syrligt (ex tomatbaserat) i en j�rngryta.

Foto: Sarah S�ll

K�llor, Bra b�cker lexicon, vegetariska kokboken, vegansk n�ringsl�ra p� vetenskapli grund och wikipedia.se

�

Tofu - den magiska r�varan

Sun, 19 Oct 2008 18:43:13 GMT

�

Tofun har sitt ursprung i Kina men har spridits �ver stora delar av Asien med den buddistiska livsstilen. P� senare �r har Tofun �ven er�vrat v�stv�rlden, inte minst genom h�lsotrender och den vegetariska kosth�llningens utbreddhet. En stor del av dess framg�ng ligger i dess egenskaper - den �r billig att framst�lla, mycket n�ringsrik, ett utm�rkt substitut f�r k�tt i matlagning och dessutom anv�ndbar i alla m�jliga r�tter.

Hur smakar tofu?

Fr�gan �r inte s� l�tt att besvara - i r� form smakar tofun n�mligen n�stan ingenting - men den har f�rm�gan att ta till sig vilken smak som helst genom marinader och kryddningar. Konsistensen �r ocks� varierande - alltifr�n kr�migt mjuk och dallrig till k�ttigt fast i konsistensen eller seg och svampig, allt beroende p� framst�llning och tillagning. Dess flexibilitet g�r att den kan f�rvandlas till och ers�tta allt fr�n glass till biffar. Det finns en tofur�tt f�r alla smaker s� den som s�ger att han eller hon inte tycker om tofu har f�rmodligen inte provat m�nga varianter. Tofun �r en sann trollkonstn�r i h�nderna p� en fantasifull kock!

H�lsokost

Tofu tillverkas av sojab�nor som mals till sojamj�lk och sedan koaguleras och pressas ihop i en process som p�minner om osttillverkning. (OBS! tofu liknar ost till utseendet, men p�minner inte om ost i smak eller konsistens s� den som letar efter ett mj�lkfritt alternativ att l�gga p� sm�rg�sen blir nog besviken.) Tofu kan �ven tillverkas av andra b�nor men h�r i Sverige �r det den sojabaserade som �r vanligast. Precis som sojab�nan �r tofu s�rskilt rikt p� fullv�rdigt protein och j�rn men inneh�ller ocks� andra nyttigheter som magnesium och kalcium men f� kalorier. Tofu anses dessutom ha kolesterols�nkande egenskaper och dess �strogenliknande �mnen (isoflavonider) p�st�s enligt vissa forskare f�rebygga br�stcancer och lindra klimakteriebesv�r.

K�rt barn har m�nga namn

Soybean curd, to-fu, b�npasta, bean-curd, b�nost, tow-fu eller doufu �r olika namn f�r tofun som man kan hitta I handeln eller p� restaurangernas menyer. Ut�ver det finns det dessutom m�nga olika sorter med olika smak och konsistens, men h�r �r de tre varianter som �r vanligast p� den svenska marknaden

Fast tofu:

Den vanligaste sorten som man oftast hittar h�lsokostbutiker och vanliga matvaruaff�rer �r den fasta sorten. Den �r mjuk men fast i konsistensen och har ett utseende som p�minner om fetaost med sin oj�mna poriga yta. Den kan ibland k�pas f�rdigmarinerad eller smaksatt och ibland �ven formpressad till hamburgare eller korvar. Den fasta tofun �r den som mest p�minner om k�tt till konsistensen och �r l�tt att steka eller grilla. Kryddad med grillkrydda eller andra mustiga kryddor kan den f� en riktigt k�ttliknande smak. H�ll utkik efter Kung Markattas tofu i ostdisken p� din matvaruaff�r eller Super Tahoe to-fu i din asiatiska livsmedelsbutik.
bild p� super Tahoe tofu

Silkestofu /f�rsk tofu/firm tofu:

Silkestofu �r sl�t, len och dallrig i konsistensen och p�minner mycket om h�rdkokt �ggvita. Den �r s�rskilt popul�r i japan d�r den ofta �ts i soppor men �ven i det malaysiska k�ket som ingrediens i grytor. P� grund av sin konsistens �r silkestofun sv�r att tillaga, den faller g�rna s�nder och g�r d�rf�r inte att steka och marinera s� l�tt. Den �r god i en riktigt kryddig chilis�s d� den �r mild och neutral. I svenska k�k kommer den kanske mest till sin r�tt i efterr�tter eller som bas i olika r�ror eller dippar. Silkestofu kan man ibland hitta i vanliga matbutiker i tetrapack under m�rket Blue Dragon, men �ven h�r �r den l�ttast att hitta i asiatiska butiker d�r den ofta s�ljs i vanliga plastl�dor med vatten. Om du inte vill �ta den omg�ende �r det bra att byta vattnet i l�dan varje dag f�r att h�lla den f�rsk.
bild p� silkestofu

Friterad tofu/Thail�ndsk tofu:

Best�ller du en tofugryta p� en thail�ndsk restaurang �r det sannolikt att du f�r serverat en tofu som �r gyllengul och perforerad som en schweizerost, samt seg och svampig i konsistensen. Ibland har den en mjuk k�rna och ibland �r den n�stan ih�lig. Den friterade tofun hittar man fr�mst p� asiatiska butiker och �r d� ofta f�rdigt�rnad i sm� kvadratiska "kuddar". Den friterade tofun har bra tuggmotst�nd i wokar och dess por�sa yta g�r att den l�tt suger upp smaskiga currys�ser s� den �r ett givet val i asiatisk matlagning.
bild p� friterad tofu

Det finns s� klart fler varianter och m�rken �n dom ovann�mnda, t.ex. en relativt ny svenskproducerad och ekologisk sort dom heter Delibean och kan k�pas p� h�lsokostbutiker och vissa v�lsorterade livsmedelsbutiker. Har dock ej testat den i skrivande stund men verkar vara som ett mellanting mellan fast- och silkestofu. Tofu g�r bra att frysa men konsistensen kan f�r�ndras, vissa sorter blir fastare, andra n�stan tr�diga och gryniga.
Priset p� olika sorters tofu kan skilja mycket- fr�n ca 12:-/kg till 90:-/kg. Billigast tofu hittar man ofta p� asiatiska butiker.
En bra sak att ha i �tanke n�r man k�per tofu (s�rskilt importerad) �r att kolla efter en m�rkning som talar om att den �r GMO-free, dvs. inte tillverkad av genmodifierad soja.

�

Trolla med tofun

Tofun erbjuder m�nga m�jligheter, men f�r den som �r ovan �r det s� klart inte l�tt att veta vad man ska g�ra med den. S�ker du p� n�tet finns massor av recept men du kan med f�rdel byta ut k�ttet i ett icke-vegetariskt recept mot tofu. Eftersom det �r s� flexibelt �r det en perfekt basvara att ha i kylsk�pet n�r man beh�ver sl�nga ihop n�got n�ringsrikt och m�ttande fort. N�r man v�l l�rt k�nna tofun s� blir det l�tt ett k�rt f�rh�llande. H�r f�ljer n�gra av mina tofu-favoriter.

Tofuf�rs:

Detta �r min favoritr�tt nr.1 lata dagar. Ta en fast tofu och mosa den i en bunke med h�nderna till den blir grynig och f�rsliknande. Stek med soyas�s och grillkrydda och ev. hackad l�k. Blanda med tomatkross och/eller sojagr�dde f�r att g�ra en f�rss�s till pasta eller �t den som den �r till tacos. Kan anv�ndas som k�ttf�rs i chili sin carne, piroger, paj, lasagne eller varf�r inte k�ldolmar? Blir det �ver �r det gott att �ta kallt p� en sm�rg�s. Kan varieras med vad man har i kylsk�pet, g�r snabbt att laga och �r v�ldigt gott.

Stekt och marinerad tofu:

Skiva fast tofu i stora skivor eller t�rna den i bitar. G�r en god marinad eller k�p en f�rdig p�se (obs- se upp efter k�ttextrakt i ingredienserna) och l�t tofubitarna ligga och dra i marinaden n�gon timme. Stek sedan tills det f�tt fin stekyta och �t till ris, potatis och/eller sallad med en god s�s. Om man �r lat och inte orkar marinera tofun kan man r�ra ihop senap, soyas�s och goda kryddor (g�rna grillkrydda) och sedan pensla skivorna med, och ev. panera dom med lite str�br�d eller sesamfr�n. Marinerad tofu �r ett m�ste p� sommaren att l�gga p� grillen eller tr� p� grillspett tillsammans med goda gr�nsaker.
Prova ocks� att g�ra pytt-i-panna eller en fr�sch wok med stekt tofu i.

Tofu i grytor:

Fast t�rnad tofu �r smaskens i en mustig h�stgryta med svamp, mor�tter, l�k och paprika. Man kan f�rsteka den lite l�tt om man vill ha mer konsistens eller h�lla tofun direkt i grytan. Testa att strimla tofun i avl�nga bitar och g�ra en tofu-stroganof eller anv�nd valfri tofusort i en asiatisk gryta. Med kokosmj�lk som bas samt f�rska gr�nsaker och f�rdig chilipasta �r det l�tt att f� till en v�ldigt god thaigryta.

Tofudesserter:

Jag f�r erk�nna att jag inte provat s� m�nga av alla efterr�ttsrecept som finns med tofu i, men s�rskilt silkestofu ska tydligen fungera bra som �ggsubstitut i allt fr�n pannkakor till muffins. Mixar man tofun med frukt och socker och fryser det kan man g�ra glass och tydligen ska det �ven g� utm�rkt att g�ra mj�lkfri chokladmousse av. Min personliga favorit �r dock att anv�nda silkestofu i smoothies, tillsammans med frukt, b�r, juice eller sojamj�lk mixat till en sl�t dryck som blir ett matigt mellanm�l eller som en n�ringsrik frukost. En riktig vitaminkick!

�

L�nktips

G�r din egen tofu
N�gra tofurecept (pdf)
Fler tofurecept
Efter�tts- och bakrecept (pdf)
Tofufakta (p� engelska)
N�ringsv�rde

�

Men d� �ter du v�l i alla fall fisk?

Sun, 05 Oct 2008 12:42:39 GMT

Sedan sex m�nader tillbaka �r inte k�tt l�ngre en del av min kost. Det var inte s� att jag en dag best�mde mig f�r att nu f�r det vara nog. Faktum �r att det var mitt ex som var vegan, ville jag h�ngla s� fick jag helt enkelt skippa k�ttet. Det var f�rst d� relationen tog slut som jag tog det aktiva valet att faktiskt forts�tta att vara vegetarian. F�r mig �r det dock v�rldens enklaste val. Gr�nsaker �r b�de godare, fr�schare och h�lsosammare och ser dessutom v�ldigt mycket trevligare ut p� tallriken! F�rutom det v�ger milj�sk�l v�ldigt tungt f�r mig, och d� har jag inte ens n�mnt k�ttindustrin! Men det h�r med att jag �r vegetarian �r uppenbarligen inte helt oproblematiskt f�r min omgivning. Den f�rsta fr�gan �r given - "men du �ter v�l fisk �tminstone?"

Det h�r �terkommer som ett st�ndigt tema. Vid ett tillf�lle skulle jag och en kompis k�ka thaimat, p� ett st�lle med lunchbuff�. Jag fr�gade personalen om n�got p� buff�n var vegetariskt, och de visade mig till ett h�rn d�r hela fyra r�tter skulle vara vegetariska. Jag unders�kte dem n�rmare, och konstaterade snabbt att av de fyra r�tterna s� inneh�ll en ostrons�s och den ena sortens v�rrullar inneh�ll r�kor! Vad var det vegetariska med dem? Jag f�rst�r inte hur sv�rt det kan vara att f�rst� vad som �r k�tt och inte k�tt. S�dant som blir k�tt har en g�ng haft ansikten, de har haft f�rm�gan att bajsa, och de har n�gon g�ng haft en mamma! Hur kan man tycka att det �r en skillnad mellan att �ta en fisk och att �ta en gris? B�da har hj�rna, hj�rta, ryggrad, de r�r sig och de kan se dig i �gonen. F�r att f� k�tt p� tallriken s� m�ste man d�da n�gon f�rst.

N�sta scenario. Fin middag p� fin restaurang med ett g�ng kollegor. P� menyn finns fina r�tter av olika dignitet, alla kan f� s� att de �r n�jda och glada - men finns det n�got vegetariskt? "Ptja, vi har ju grekisk sallad!" Trots att vi lever p� tv�tusentalet, d� i alla fall st�rre delen av mitt umg�nge sedan l�nge f�redrar gr�nsaker framf�r kadaver, s� �r det b�sta de flesta restauranger kan uppbringa en gr�nsallad.

�r det s� att man trots allt har t�nkt �ven p� vegetarianerna, s� intr�der en annan norm; den svenska kosttriangel-normen. Man delar helt enkelt in tallriken i k�tt, potatis/ris/pasta och gr�nsaker. De allra flesta �ter det ocks� just s�; man �ter en bit k�tt, till det har man kolhydrater i n�gon form, och sen d�var man gr�nsakssamvetet med lite tomat, gurka och paprika - �r det riktigt party s� kan man l�gga till lite kokt broccoli. Ska man laga mat �t vegetarianer - ja d� �r det logiska f�r k�tt�tare att man bara byter ut k�ttet mot k�ttsubstitut. Om alla k�tt�tare k�kar kycklingfil�, d� l�ses det helt enkelt s� att vegetarianerna f�r �ta n�got som ser ut som kyckling, t.ex. quornfil�er. Ska man g�ra en k�ttgryta, d� stoppar man till vegetarianerna ist�llet i sojak�tt. F�r min del �r po�ngen att jag inte heller vill �ta min mat p� k�tt�tars�ttet, det blir helt enkelt ointressant. Vegetarisk mat ska inte se ut som k�tt eller smaka som k�tt, d� kan man lika g�rna �ta k�tt fr�n b�rjan!

Sen jag blev vegetarian har jag pl�tsligt kommit p� att det faktiskt �r ganska roligt att laga mat. Kanske �r det delvis en �verlevnadsstrategi, lagar jag maten sj�lv s� vet jag �tminstone vad jag stoppar i mig. Nu n�r jag pl�tsligt har f�rvandlats fr�n jag-�ter-det-mamma-lagar till att v�ga prova p� olika saker i k�ket (det h�r med linser och b�nor �r en helt ny v�rld!), s� f�rs�kte jag laga mat �t mina f�r�ldrar n�r jag var hemma hos dem senast. Pappa �r v�ldigt enkel, han �ter vad man �n st�ller framf�r honom och tycker alltid att det �r j�ttegott. Mamma �t ocks� maten med god aptit, men det var som att det ryckte lite i henne mot slutet... och till slut sa hon att hon m�ste nog �nd� ha lite k�tt till om hon skulle bli m�tt. Maten �r liksom inte riktig mat om den inte inneh�ller k�tt.

Var och en v�ljer sj�lv vad den vill ha p� tallriken, men p� fr�gan i f�rsta stycket har jag egentligen bara ett svar: Sen n�r �r fisk en gr�nsak?

Text: Linnea Ornstein

Foto: Sarah S�ll

�

Ers�ttningsprodukter.

Tue, 23 Sep 2008 22:18:49 GMT

M�nga m�nniskor som v�ljer bort animaliska produkter saknar det �nd� en hel del. D�rf�r fylls hyllorna i butikerna med olika k�tt- och mejeriers�ttningar. H�r ska vi titta p� n�gra varianter. Det finns m�ngder.

K�tt.

I vissa asiatiska butiker kan man hitta allt man kan komma p�. Det finns fisk, kyckling i olika varianter och massa olika varianter av k�tt. Allt vegetariskt. Konsistensen �r ganska lik k�ttprodukter �ven om smaken kan variera. Det mesta blir vad man g�r det till. Bra kryddning och tillagning g�r susen. Ofta finner man torkade produkter i dessa butiker. Alternativt v�lsorterade h�lsokostbutiker. Det handlar framf�r allt om sojaprotein och torkad gluten. �r man intresserad av torkat gluten heter det Seitan. I dessa butiker kan du �ven hitta Tempeth som �r en limpa gjord av sojab�nor. Den kan skivas i valfria bitar och anv�ndas till det mesta.
I frysdiskarna p� de flesta livsmedelsaff�rer kan man hitta k�tters�ttning. Det finns bullar, olika sorters korv och hamburgare, nuggets, fileer, f�rs och bitar. Det mesta �r gjort p� sojaprotein men Quorn blir vanligare och vanligare. Quorn �r gjort p� svamp, men smakar inte d�refter.

Kyldisken bjuder p� Tofu som �ven det �r gjort p� soja. Den smakar i princip ingenting. Men, den �r v�ldigt tacksam att sj�lv krydda och marinera. God att grilla i marinad. Det finns f�rdiga smaksatta tofu men personligen f�redrar jag att smaks�tta sj�lv.

De flesta livsmedelsbutiker har �ven n�gra konserver med korv och f�rs st�ende i h�lsokosthyllan. D�r hittar man dessutom Tartex som �r �rtpastej, liknande leverpastej. Den finns i flera olika smaker.

Sist men inte minst. I sm� specialaff�rer kan man hitta allt m�jligt i k�ttv�g. Bacon, salami, anka, p�l�gg, you name it.

Mejeriprodukter.

F�r den som inte vill �ta mejeriprodukter finns det en uppsj� av produkter. I princip alla v�lsorterade mataff�rer har soja eller havremj�lk, soja eller havregr�dde. Samma g�ller glass. Tofuline kommer med fler och fler glassorter och mockan �r riktigt mumsig.
Det finns yoghurt, cream fraiche och olika sorters ost. I den vanliga mataff�ren brukar det finnas en eller tv� h�rdostar och mjukostar. Det finns �ven ost som sm�lter d� den v�rms upp, men det f�r man f�rmodligen s�ka sig till specialaff�rer f�r att f� tag p�.
Margarin finns det flera m�rken som �r helt mj�lkfria.
Vispgr�dde kan man hitta tv� m�rken som g�r att vispa, Soyatoo har tv� varianter och GoGreen har en.

�vrigt.

Det finns algrom som �r v�ldigt lik stenbitsrom. Det finns �ggfri majonn�s, efterr�tter, gelatiners�ttning (agar-agar). Vissa glasspinnar som �r veganska finns i styck tillsamans med "vanlig" sia/ triumfglass och massa mer som jag inte kommer p� just nu.

Ibland �r det enkelt att vara veg.

Text och Foto: Sarah S�ll

Djuren i livsmedelsindustrin.

Sun, 21 Sep 2008 18:33:57 GMT

En genomsnittlig svensk �ter under sin livstid ungef�r 644 kycklingar, 4 kor, 2 f�r, 27 grisar och tusentals fiskar.

�

Ur djurskyddslagen:
�2 " Djur skall behandlas v�l och skyddas mot on�digt lidande och sjukdom. �4 " Djur skall h�llas och sk�tas i en god djurmilj� och p� ett s�dant s�tt att det fr�mjar deras h�lsa och ger dem m�jlighet att bete sig naturligt".

Det �r djurskyddsinspekt�ren i kommunen som ska tillse att djurskyddslagen efterlevs. Djurskyddstillsynen �r enligt m�nga utredningar underm�lig i de flesta kommuner. Diskussioner f�rs att l�nsstyrelsen ska ta �ver ansvaret f�r djurskyddstillsynen.

I den industrialiserade uppf�dningen betraktas djur som saker, inte individer med egna k�nslor och behov.

Kor, tjurar och kalvar
I Sverige finns ca 1 500 000 kor, kalvar och tjurar enligt statens jordbruksverk (sjv). Ca 370 000 av dem �r mj�lkkor. 450 000 kalvar och tjurar slaktades under �r 2007 enligt sjv. F�r att en ko ska producera mj�lk m�ste hon regelbundet f�da en kalv. Det vanligaste �r att kalven tas ifr�n kon direkt eller n�gon dag efter f�delsen. Kalven f�r inte dia kon, mj�lken ska ju till mejeriet. Ko och kalv stressas av separationen. Det �r inte naturligt beteende att separera ko och kalv och l�ta dem leva �tskilda. De handjur som f�ds blir k�ttprodukter. En ko lever i genomsnitt i 5 �r i mj�lkindustrin innan hon skickas till slakt. En ko kan leva upp till 25 �r i det "vilda". Man kan inte skilja p� mj�lk- och k�ttindustrin eftersom 65 % av n�tk�ttet i Sverige kommer fr�n mj�lkkor och deras kalvar enligt Swedish meat. Kalvar och tjurar har inte r�tt att vara ute (betesr�tt). Under vinterhalv�ret h�lls de flesta kor uppbundna inomhus.

Grisar
�r 2007 slaktades 3 000 000 grisar i Sverige enligt sjv. Hangrisar kastreras utan bed�vning n�gra dagar efter f�dseln. Detta ingrepp g�rs f�r att p�verka k�ttets lukt och smak och �r mycket sm�rtsamt f�r grisen. Den naturliga tiden f�r avv�njningen av sm�grisarna �r ca 4 m�nader. I djurfabriken avv�njs sm�grisarna vid 4 veckor. Efter 3 m�nader blir uppf�dningen mer intensiv. D� h�lls sm�grisarna i boxar inomhus i stora stallar med ca 10 individer i varje. Tr�ngsel och konkurrens vid m�ltiderna g�r att grisarna stressas. Detta kan leda till diarr�, mags�r och beteendest�rningar. 99% av alla grisar i Sverige f�r aldrig vara utomhus. I naturen b�kar de, gyttjebadar och sm��ter hela tiden. N�r grisen �r 6 m�nader skickas de till slakt. P� slakteriet hissas de ner i koldioxid f�r att f�rlora medvetandet. Enligt forskning �r koldioxid stressande, ger �ngest och kv�vningsk�nslor. Grisen slaktas genom att halsen sk�rs upp och de f�rbl�der.

H�nor och tuppar
Enligt tidningen "Fj�derf� 3:2008" som �r en branschtidning, finns det ca 6 000 000 �ggproducerande h�nor i Sverige. 40% av dem h�lls i burar. Upp till 16 h�nor kan h�llas i samma bur och varje h�na ska ha tillg�ng till yta som motsvarar ett A4-papper enligt de f�reskrifter som finns, DFS 2004:17. De h�nor som inte h�lls i burar lever oftast inomhus i grupper p� tusentals djur. I en naturlig flock �r det s�llan fler �n 20 individer. I stora grupper finns allvarliga problem som onormala beteenden t.ex. fj�derplockning. Tuppkycklingar som kl�cks sl�ngs direkt i en k�ttkvarn, d�r de mals ner levande! De l�gger ju inga �gg. H�norna slaktas vid ca 1,5 �r d� de anses uttj�nta. De transporteras ofta mycket l�ngt till n�got av de tv� v�rph�nsslakteri som finns i landet eller s� fylls deras stall med koldioxid vilket �r mycket obehagligt f�r dem.

Kycklingar
Enligt sjv slaktades n�rmare 75 000 000 kycklingar i Sverige �r 2007. Kycklingarna tr�ffar aldrig sin mamma utan kl�cks i maskiner. De h�lls inomhus i stallar som rymmer 10.000-tals individer. Kycklingarna �r avlade att v�xa fort vilket inneb�r lidande f�r djuret i form av bl.a. benproblem. Kycklingarna v�xer och det blir tr�ngre i stallarna. Upp till 24 kycklingar kan h�llas p� varje kvadratmeter enligt de f�reskrifter som finns, DFS 2004:17. Det smutsiga underlaget ger allvarliga fr�tskador under f�tterna p� flera miljoner kycklingar varje �r. De lever ungef�r 35 dagar. Sedan samlas de ihop, packas i burar och k�rs till ett slakteri. Varje �r skadas och sj�lvd�r ca 150 000 kycklingar under transporter i Sverige. P� slakteriet h�ngs de upp i f�tterna , vid fullt medvetande. Deras huvuden f�rs genom ett elektriskt vattenbad f�r att de ska bed�vas innan halsen sk�rs upp och de f�rbl�der.

H�star
�ven h�star kan r�knas till djuren i matindustrin �ven om m�nga h�lls f�r t�vlingar och som s�llskapsdjur. H�star h�lls inte lika storskaligt som grisar och h�ns men m�nga h�star far illa p� grund av d�lig kunskap hos sina �gare. M�nga "o�nskade" h�star hamnar ocks� p� transport vidare ut i Europa till marknader och slakthus.

F�r och getter
Dessa djur h�lls inte lika intensivt som grisar och h�ns. Mer specialiserade raser och en intensivare typ av djurh�llning med t.ex. lamning vintertid g�r dock insteg �ven h�r. F�r getter finns ingen officiell statistik men antalet f�r ber�knas till omkring 200.00 och antalet lamm till n�stan 250.000.

Ankor, g�ss och kalkoner
Mycket av denna uppf�dning sker sm�skaligt �ven om det f�rekommer stordrift under intensiva f�rh�llanden. Det finns inga officiella siffror p� hur m�nga ankor, g�ss och kalkoner som f�ds upp och slaktas i Sverige.

Fiskar
Omkring 6 miljarder fiskar d�das varje �r i svenska vatten. De flesta fiskarna f�ngas i havet , men det blir allt vanligare med fiskodlingar. Vi vet idag att fiskar kan uppleva sm�rta och lidande. Trots det behandlas de som ok�nsliga ting. De flesta fiskar d�das genom att kv�vas i luften vilket naturligtvis �r mycket pl�gsamt. Att f�ngas med krok, n�t och tr�lar �r ocks� sm�rtsamt och stressande f�r fisken. Fiskar som f�ds upp i "odlingar" lever t�tt sammanpackade. De uts�tts f�r hantering, transporter, m�rkning och en mycket pl�gsam bed�vning med koldioxid. De avlivas genom att strupen sk�rs upp och in�lvorna tas ut. Bed�vningsmetoden �r ineffektiv s� detta kan ske vid fullt medvetande hos fisken.

Denna information �r h�mtat bl.a. fr�n ett h�fte som heter "V�gen till vegoland". Det kan best�llas fr�n Djurens R�tt, www.djurensratt.se . D�r finns mycket information och recept som underl�ttar en �verg�ng till vegetarisk kost. L�s g�rna Per Jensens b�cker t.ex. "Djurens beteende och orsakerna till det". Per Jensen �r professor i etologi vid Link�pings universitet.

Text: Gunnel Petersson

Foto: Sarah S�ll

�

Varf�r blir man vegetarian?

Sun, 21 Sep 2008 18:04:13 GMT

Varf�r blir man vegetarian och vilka olika varianter finns det?

Enligt Sundqvist (2001) kan f�ljande sk�l n�mnas:

H�lsosk�l. Vegetarianer drabbas inte lika ofta som blandkostare av hj�rt- och k�rlsjukdomar, diabetes, cancer i lungor och tjocktarmen. Vegetarianer har l�gre blodtryck och kolesterolv�rden.

Renare mat. En vegetarisk kost inneh�ller mindre av tungmetaller och milj�gifter eftersom vegetabilier befinner sig l�ngst ner i n�ringskedjan.

Etiska sk�l. De flesta djur lever under onaturliga f�rh�llanden i djurfabriker och d�das f�r att bli mat. F�r m�nga k�nns det fel.

Milj�sk�l. Odling av s�d, baljv�xter och gr�nsaker kr�ver mindre vatten och energi �n djurproduktion. Ju st�rre vattenbrist i v�rlden desto st�rre anledning finns till att �ta vegetariskt. Gr�nsaksodlingar ger ocks� betydligt mindre kv�veutsl�pp �n k�tt-, �gg- och mj�lkproduktion. Kv�veutsl�ppen bidrar till f�rsurningen.

Solidariska sk�l. Det g�r 5-10 g�nger mer odlingsareal f�r k�ttproduktion j�mf�rt med motsvarande m�ngd vegetabiliskt protein. 90 procent av sojab�nssk�rden g�r till djurfoder.

Ekonomiska sk�l. Lagas maten av b�nor, s�d, rotfrukter och s�songens gr�nsaker och frukter kan det bli betydligt billigare att �ta vegetariskt.

Med reservation f�r att listan inte �r komplett.

Vegetariska koster

Vegankost. inneh�ller endast f�do�mnen fr�n v�xtriket som spannm�lsprodukter, baljv�xter, rotfrukter, gr�nsaker, svamp, frukt och b�r. M�nga undviker ocks� produkter som inneburit att djur har utnyttjats som t.ex. l�der och skinn, p�ls och produkter som testats p� djur.

Glutenfri vegankost. En vegankost d�r produkter som inneh�ller gluten uteslutits. Denna kost v�ljs oftast av h�lsosk�l ex. vid reumatism (RA), mag- och tarmbesv�r och allergier.

Syra-bas-balansen. En variant av glutenfri vegankost. Bygger p� Dr. Ragnar Bergs teorier om att man dagligen b�r �ta sju g�nger s� mycket basbildande f�da som syrabildande. All mat �r mer eller mindre bas- eller syrabildande.

Frugivorkost. Frugivorerna eller frukterianerna �r veganer som l�ter v�xterna genomleva hela sin v�xtcykel. De �ter endast v�xternas egen sk�rd som frukt, b�r, cerealier och n�tter �ven gr�nsaksfrukter som tomater, paprika, �rter och gurka.

Levande f�da. heter det f�r att all mat �ts oupphettad. Anh�ngarna menar att upphettad mat f�rlorar sin n�ring. De �r veganer och �ter alla slags vegetabilier, speciellt groddar av olika slag. Exempel p� levande f�da �r energidrycker och - soppor. Protein och st�rkelse blandas inte i samma m�ltid. Frukt �tes f�r sig och man blandar inte syrliga och s�ta frukter.

Lakto-vegetarisk kost. Dessa �ter f�rutom alla vegetabilier �ven mj�lkprodukter.

Lakto-ovovegetarisk kost. Som ovan och dessutom �gg.

Makrobiotisk kost. Bygger p� principen om yin och yang och att f� balans mellan dem genom kosten. De anser s�d vara det mest balanserade f�do�mnet. En makrobiotisk kost best�r till 40-50 procent av kokt s�d och fullkornsprodukter och till 25-35 procent av gr�nsaker och rotfrukter samt till 10-15 procent av baljfrukter och en mindre m�ngd ca 5-10 procent av frukt, alger och f�r en del fisk.

Ayurvedisk kost. Enligt ayurvediskt t�nkande f�ds vi med en viss grundkonstitution. De finns tre grundtyper. Beroende p� vilken grundtyp eller blandning av grundtyper man �r beh�ver kosten se olika ut f�r att vi ska m� bra.

Demi/fiskvegetarianer �r egentligen inte vegetarianer eftersom fisk r�knas som animalier.

K�lla: vegetariska kokboken av Inga-Britta Sundqvist, 2001, Ica bokf�rlag. www.vegkokboken.com

Med reservation f�r att listan inte �r komplett.

Dagar att uppm�rksamma

23/4 F�rs�ksdjurens dag www.djurensratt.se www.stifud.se Djurens R�tt har ett tema f�r dagen som uppm�rksammas s�rskilt.

1/10 Vegetariska v�rldsdagen http://www.vegetarian.se/

2/10 Lantbruksdjurens dag www.djurensratt.se

4/10 Internationella Djurens dag http://www.worldanimalday.org.uk/index.asp

1/11 Internationella vegandagen www.worldveganday.org

Sista fredagen i nov. P�lsfria fredan http://infurmation.com/ffr.html

10/12 Internationella djurr�ttsdagen www.uncaged.co.uk

Skriv p� listan f�r att FN ska anta en resolution om djurs r�ttigheter. www.djurensratt.se

Text: Gunnel Petersson

Foto: Sarah S�ll

�

Litteraturlista

Sun, 14 Sep 2008 19:11:06 GMT

Lite b�cker som kan vara till hj�lp eller inspiration.

�

Kokb�cker

Vissa av dessa kokb�cker inneh�ller recept d�r �gg och mj�lk f�rekommer. Det g�r enkelt att utesluta om man vill det.

Anne-Charlottes gr�na frestelser av Anne-Charlotte Nilsson, 1987, Rab�n och Sj�gren,

Ayurvedisk vegetarisk kokbok av Cecilia Kjerrulf, 1999, Natur och kultur f�rlag/Lts f�rlag, Stockholm

Banta vegetariskt av G�rel Kristina N�slund, 1983, Ica- f�rlaget, V�ster�s

B�sta kosten f�r mage och tarm av Maija Ruisniemi, 1996, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Cranks b�sta recept. Vegetarisk mat fr�n den ber�mda London-restaurangen av David Canter, 1987, Bonnier fakta bokf�rlag, Stockholm

Cranks gr�na kokbok av Nadine Abensur, 1996, Rab�n Prisma, Stockholm

De gr�na alternativen av K�re Engstr�m och Anna-Lisa Stenudd, 2001, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Den stora vegetariska kokboken av red. Susan Tomnay, 1998, Bokf�rlaget Replik AB/ K�nemann, K�ln

Fullkornskost med gr�nsaker av Birgitta Lagerstr�m och Karl Wernhart, 1980, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Gott med gr�nt av red. Agneta Hyll�n m.fl.. 1981, Semic, Sunbyberg

Gott och gr�nt- gr�na l�ckerheter fr�n allt om mat av red. Astrid Abrahamsson, 2004, Prisma, Stockholm

Gott med svamp av red. Carin Lindh,1986, Semic, Sundbyberg

Groddar, alger och tofu av Per Frisk, 1992, H�LSAb�cker, Orsa

Gr�n barnmat av Elisabeth Kylberg och �sa Strindlund, F�rlagshuset Gothia

Gr�n festmat av Anna-Lisa Stenudd, 1994, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Gr�n h�lsomat. R�d och recept f�r dig som vill �ta vegetariskt av Lillemor Brorstr�m, 1980, Allerbok, Helsingborg

Gr�n mat med l�gt proteininneh�ll av Elsa Laurell ,Nygren och Sj�lin, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Gr�n matgl�dje av Ir�ne von Arronet och Anna-Lisa Stenudd, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

H�lsohemmens b�sta recept av red. �ke F�rnl�f, 1989, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

100 goda gr�na r�tter av Barbro L�nnegren, 2002, Semic, Sundbyberg

Laga gott av gr�nsaker och frukt av red. Eva Falk m.fl., 1985, Semic, Sundbyberg

L�cker veganmat av Elisabeth Karlix, 1993, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Matbr�d - du alltid lyckas med av Britt Sandquist-Bolin, 1986, Bra b�cker, H�gan�s

Matgl�dje och h�lsa. Vegetariska recept av Inga-Britta Sundqvist, 1992, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Naturn�ra mat utan mj�lk, sm�r och ost av Ingrid St�n, 1980, Ica bokf�rlag, V�ster�s

R�kost - levande f�da av Paul D. German, 1983, best�lles fr�n Kenth Carlson tel. 031-42 22 08

eller Ing-Marie Sundling tel. 0470-461 22

Sarah Browns h�lsoserie: b�nor, n�tter och linser av Sarah Brown, 1987, Allerbok, Helsingborg

Sarah Browns h�lsoserie: soppor och f�rr�tter av Sarah Brown och Roselyne Masselin, 1987, Allerbok, Helsingborg

Snabblagat vegetariskt av Eva Strand, 1996, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Sp�nnande gr�na r�tter - f�r smak- och matgl�dje av Louise Hammarberg, 1999, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Terneborgs lyckliga kokbok- helt enkelt vegetariskt av Gabriella och Jim Terneborg, 2000, H�LSAb�cker/Energica f�rlag, Orsa

Ung och gr�n. Vegetariskt a-� av Debra Shipley, 1994, Alfabeta bokf�rlag AB, Stockholm

Veganska julrecept utgivna av Uppsalaavdelningen av Djurens R�tt, anders.kemi@sk.uppsala.se

Vegetarisk barnmat - laktovegetariska m�ltidsf�rslag till barn under 2 �r av Elsa Laurell, 1995, H�lsa-b�cker, Liding�

Vegetarisk julmat av Lena Brorsson Alminger, 2001, Semic, Sundbyberg

Vegetarisk mat av Sarah Brown, 1986, Bokf�rlaget Alba, Stockholm

Vegetarisk mat. 1 grundkurs av Elsa Laurell och Margaretha L��f-Johanson, 1987, Larsons f�rlag, T�by

Vegetarisk smalmat av Maude Anderberg, 1994, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Vegetariska festm�ltider av Kirsten Skaarup, 1981, Ica bokf�rlag

Vegetariska kokboken av Inga-Britta Sundqvist, 2001, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Stockholm

Vegetariskt? Ja. H�lsosam och smal mat av Judith Wills, 1997, Wahlstr�ms, Stockholm

Vegolandet Veganias kokbok av Nina och Linda Andersson, 2004, Intellecta Docusys, Malm� vegania@bredband.net

Vego paradiso - en smak av det veganska k�ket av Pia Hall, 2000, Natur och kultur/LTs f�rlag, Stockholm

�t vegetariskt av Ingrid St�n, 1981, Ica bokf�rlag, V�ster�s

H�lsa och livsstil

Compassion the ultimate ethic. An exploration of veganism av Victoria Moran, 1997, the American vegan society, Malaga NJ

Friskare leder. Handbok f�r reumatiker och ledsjuka av red. Dr Ralph Bircher, 1979, Bircher-Benner Verlag och H�lsa-b�cker, Liding�

Friskare Framtid. R�d i egenv�rd av Lilly Johansson och Ullrica Hannu, 1994, Utomskogens f�rlag tel. 0278-46035

Friskare liv med r�tt kost + vitaminer och mineral. En uppslagsbok i till�mpad n�ringskunskap av Peter Wilhelmsson,1999, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Gr�na konsumentguiden av John Elkington och Julia Hailes, 1990, Wahlstr�m och Widstrand, Stockholm

Handbok f�r den kr�sne konsumenten. Tips och r�d hur du undviker problem orsakade av kemikaliematen av Tommy Svensson, Utbildningscenter, �by

Kom i form med Alf Sp�ngbergs h�lsoprogram och Lilly Johanssons recept, 1988, H�lsokostr�det, Stockholm

L�ttviktsguiden. Banta med joule/kalorier och kolhydrater, 1999,Ica bokf�rlag, V�ster�s

Naturligt-vis. En handbok f�r en ny livsstil av Ingrid och Lena Olausson, 1983, F�rlagshuset Hagaberg, Vallentuna

Nya naturl�karboken av Raimo Heino, 1997, Rab�n Prisma, Stockholm

Syra-bas-balansen av �ke F�rnl�f, 1994, H�lsokostr�dets f�rlag, Stockholm

Syster M�rtas husapotek av M�rta Arman, 2002, FALK, f�reningen f�r antroposofisk l�kekonst, J�rna

Tallmog�rdens v�g till h�lsa. Praktisk biologisk medicin av dr. Karl - Otto Aly, 1985, Ica bokf�rlag, V�ster�s och H�lsokostr�det, Stockholm

Vad� vegan - handbok f�r veganer, vegetarianer och andra nyfikna av Lisa G�lmark, 2000, Rab�n och Sj�gren bokf�rlag, Stockholm

Vegansk n�ringsl�ra p� vetenskaplig grund av Bj�rn Petterson, 1999, H�LSAb�cker/Energica f�rlag AB, Orsa

Vitaminer och mineraler - f�r ett friskare liv av Matti Tolonen, 1988, Bokf�rlaget insikt, Malm�

Odling och vilda v�xter

Anjas 20 b�sta h�lso�rter av Anja Arneving, 1992,Eget f�rlag

Biologisk odling. Odlingssystem med helhetssyn av Artur Granstedt m.fl., 1983, Samarbetsgruppen f�r alternativ odling, SAO och Bokskogen

Frukt och b�r - naturligt l�kande av Anna och Gunvor Lindvall, 1996, Bra b�cker, H�gan�s

Gr�nsaker - naturligt l�kande av Anna och Gunvor Lindvall, 1997, Bra b�cker, H�gan�s

Kan man �ta s�nt? av Inger Ingmanson, 1978, nytryck 1996, Rab�n Prisma, Stockholm

Kloka boken av Anja Arneving,1996, Eget f�rlag

Kryddor ist�llet f�r medicin? Av Anja Arneving, 1995, Eget f�rlag

Kryddv�xter av Christine Recht, 1998, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Linneas �rsbok av Lena Andersson och Christina Bj�rk, 1982, Rab�n och Sj�gren, Stockholm

L�kev�xter fr�n hela v�rlden. En modern �rtabok av red. William A R Thomson MD, 1980,P A Norstedt & s�ners f�rlag, Stockholm

Norstedts stora svampbok av Roger Phillips och Stig Jacobsson, 1982, Norstedt & s�ners f�rlag, Stockholm

Odla med k�rlek av Hannelore Aly, 1986, Allerbok, Helsingborg

Svampguide i fickformat av Gro Gulden, Kolbj�rn Mohn Jenssen, Jens Stordal, 1999, Ica bokf�rlag, V�ster�s

Tidens stora bok om l�kev�xter. S� anv�nds v�xterna inom medicinen och kokkonsten av Jiri Stodola och Jan

Volak, 2000, Prisma, Stockholm

Vall�rt och vitl�k- om folkmedicinens l�ke�rter av Matts Bergmark, 1981, Prisma, Malm�

Vanliga b�r av Ulf Schenkmanis och Lars-Eric Samuelsson, 1997, LL-f�rlaget , Stockholm

Vanliga vilda v�xter till mat, krydda, h�lso- och kroppsv�rd av Pelle Holmberg och Marie.Louise Ekl�f, 1998, Rab�n Prisma, Stockholm

Djurh�llning och annat som r�r djur

Alternativa metoder till djurf�rs�k, h�fte av Cecilia Clemedson, Nordic information centre for alternative metods (NICA) c.clemedson@cctoxconsulting.a.se

Alternatives to factory farming av Paul Carnell, 1983, Earth resources publication, London

Bakom st�ngda d�rrar. En rapport om lidandet i kycklingindustrin av Kristina Od�n, utgiven av Djurens R�tt 2005

Djur m�nniskor moral av Stanley och Roslind Godlovitch och John Harris, 1976, Bokf�rlaget Aldus, Stockholm

Djur och m�nniskor. En antologi i djuretik av red. Lisa G�lmark, 1997, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djur som brottsoffer av Helena Striwing, 1998, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djurens beteende och orsakerna till det av Per Jensen, 2006, Natur och kultur, Stockholm

Djurens frig�relse av Peter Singer, 1992, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djurens R�ttigheter. En filosofisk argumentation av Tom Regan, 1999,Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Djurens spr�k - samtal om makt, sex och barnuppfostran av Per Jensen, 2001, Natur och kultur/LTs f�rlag, Stockholm

Djurf�rs�k h�r och nu. Ett studiematerial fr�n Nordiska samfundet mot pl�gsamma djurf�rs�k som numera heter Djurens R�tt av Kristina Mattsson, 1989

Djurf�rs�k i Sverige av Staffan Persson, utgiven av Djurens R�tt 2006

Djurr�tt. En fr�ga om frihet, j�mlikhet, solidaritet av Lisa G�lmark, 1998, Bokf�rlaget Nya Doxa, Nora

Farmade p�lsdjur m�r d�ligt. Ett kompendium om farmade minkars v�lf�rd, Djurens R�tt 2001

Forskning f�r djur, Humanimal 1 av red. Birgitta Forsman, 1991, Stiftelsen Forskning Utan Djurf�rs�k, H�gersten

40 �r av framsteg f�r djuren och forskningen, Humanimal 6 av red. Cecilia Clemedson, 2004, Stiftelsen Forskning Utan Djurf�rs�k, �lvsj�

F�rbundet Djurens R�tts steg 1-utbildning i lantbrukets djur, p�lsdjur, eller f�rs�ksdjur

Grisarnas liv och d�d. En rapport om hur grisar behandlas i Sverige av Linda Bj�rklund, Roger Pettersson, Siw �gren och Staffan Persson, utgiven av Djurens R�tt 2006

Jakten ur psykologisk och social synpunkt av Barbro Eklund, 1977, Bokf�rlaget Robert Larson AB, T�by

Mat milj� r�ttvisa. K�ttkonsumtionens p�verkan p� milj�n och den globala livsmedelsf�rs�rjningen av Jens Holm, 2000, Djurens R�tt, �lvsj�

Med andra metoder - om alternativ till djurf�rs�k, Humanimal 3 av red. Karin Gunnarsson, 1996, Stiftelsen Forskning Utan Djurf�rs�k, �lvsj�

Prata med djuren av Jean Craighead George, 1985, Rab�n och Sj�gren, Stockholm

P�lsn�ringen. Koloss p� lerf�tter? Av Bertel Klinkmann, 1989

P�lsriket - en debattbok av Bertel Klinkmann, 1986

Resursbevarande lantbruk av Artur Granstedt m.fl., 1988, LTs f�rlag, Stockholm

Skydda f�glarna av Anthony W Diamond m.fl., 1987, Streiffert & co bokf�rlag HB, Stockholm

Stress i djurv�rlden av Per Jensen, 1996, LTs f�rlag, Stockholm

Tala med djuren av Ann Walker,1983, Ica bokf�rlag, V�ster�s

The ugliest show on earth, the use of animals in circuses. The circuses and their animals accommodation, health, travelling, training, physical and psychological effekt, circus animal trade and movement, the law av Animal Defenders, London, 1998 navs@cygnet.co.uk

Ur den jagades synvinkel. En rapport om djur som uts�tts f�r lidande och d�d av Angelica Berg, Ingegerd Erlandsson, Staffan Melin och Roger Pettersson, utgiven av Djurens R�tt 2005

�

B�ckerna kan k�pas fr�n Svenska vegetariska f�reningen, Veganf�reningen eller Djurens R�tt. Om inte det g�r f�rs�k p� n�got antikvariat om inte f�rlaget har den. www.antikvariat.net

�

Gunnel Petersson

�

Tomater (Solanum lycopersicum).

Thu, 04 Sep 2008 18:31:22 GMT

Tomat i olika varianter �r en storfavorit i matlagningen i ett flertal l�nder.

�

Tomaten h�r till familjen potatisv�xter och tomaten �r b�ret p� plantan. Men, den r�knas som en frukt.

Den har sitt ursprung hos Inkafolkt i Peru som odlade de mindre k�rsb�rstomaterna. Senare spred sig tomaten upp mot Mexico och den st�rre varianten som �r vanligast idag uppkom. N�r Europ�erna kom till Sydamerika under1500-talet tog de med sig tomaten. Men det tog n�gra �rhundraden f�r den att bli en etablerad del av matkulturen. P� grund av sitt sl�ktskap med potatis och tobak trodde folk att den var giftig.

Nu finns tomaten i m�ngder av varianter. De kan vara sm� eller stora, runda eller plommonformade, r�da eller gula eller lila eller randiga mm. Bara att v�lja och vraka.

Plantan �r ett�rig h�r i Sverige, men med gynnsamt klimat eller kraftiga v�xthus kan de leva fler �r. Men, det �r inte speciellt milj�v�nligt att driva upp dem i v�xthus p� det s�ttet. Tomaten f�r l�tt sjukdomar och angrips av parasiter. Tidigare har man anv�nt mycket gifter f�r att bli av med parasiter, men nu anv�nder de flesta sig av biologisk bek�mpning i form av sm� djur som �ter dem. P� s� s�tt �r sk�rden och milj�n giftfri.

Tomaten best�r till st�rsta del av vatten. Men, de 7 % som inte �r vatten �r fullproppade med nyttigheter. Lykopen �r det r�da f�rg�mnet i tomaten och �r en typ av karoten. Det �r en antioixdant som man tro har positiva effekter d� det kommer till att minska risken f�r vissa sjukdomar. Exempelvis hj�rt -och k�rlsjukdomar, diabetes, vissa typer av cancer och bensk�rhet. Det som �r intressant med Lykopen �r att det �r l�ttare att ta upp om det v�rmts upp. Speciellt d� skalen �r med. Tomatpur� som �r gjort p� tomater med skal �r det som inneh�ller mest Lykopen. Ketchup har ocks� ett h�gt inneh�ll. Tyv�rr �r det ofta mycket socker i ketchup. �ven tomater p� burk �r v�ldigt nyttigt, speciellt d� skalet �r kvar.

Det �r inte bara lykopenet som �r nyttigt i tomater, de inneh�ller �ven mycket vitaminer och mineraler.

Ett varningens finger. Plantan �r giftig och det �r bara frukten som sa �tas. Tomat �r dessutom en av de vanligaste f�do�mnesallergierna.

�r du inte allergisk, fram med grytan och laga n�got p� tomater med skal.

K�llor: www.wikipedia.se, Bra B�ckers Lexicon. www.odla.nu www.nyfikenvital.nu
Foto: Sarah S�ll

�

Regelverk.

Thu, 04 Sep 2008 15:54:29 GMT

S�h�r ska vi uppf�ra oss p� vegetariskt.ifokus. Allt f�r en bra st�mning.

F�r att ha en god st�mning p� sajten har jag en del regler jag vill att alla ska f�lja.

Svenska lagar och f�rordingar ska f�ljas. Det innefattar bland annat PUL som inneb�r att ingen f�r h�ngas ut med namn och adress utan att sj�lv givit till�telse.
Det �r inte till�tet att kopiera material som �r skyddat av upphovsr�ttslagen. Med andra ord f�r man bara l�gga upp s�dant man sj�lv har skrvit, fotat, ritat och liknande. Vill man citera eller referera till andra �r det ok s� l�nge det st�r vem som som �r upphovsman.
Man f�r inte g�ra reklam f�r varor och tj�nster utan sajtv�rdens godk�nnande.
Personangrepp �r inte till�tet. Att s�ga att n�gon �r dum i huvudet �r inte ok. Vi kommenterar endast argument och inget annat.
Allt som kan ses som diskriminerande �r f�rbjudet. Kommentarer om religi�sa, etninska, politiska eller andra grupper �r inte ok. Att prata om �sikterna �r ok, men inte personerna.
Det h�r �r en sajt f�r vegetarisk kost. D�rf�r l�gger vi inte upp recept eller tips om kost som inneh�ller djur. Djur �r h�r en stor grupp som innefattar d�ggdjur, fiskar, f�glar, reptiler, amfibier, insekter, �vriga ryggradsl�sa djur och alla andra jag kan ha missat.
T�nk p� att titta igenom ditt inl�gg en extra g�ng innan du skickar det. Kan det ses som st�tande, skriv om. �r det ett p�hopp, skriv om. Ett antagande om hur n�gon t�nker, skriv om.

Det h�r �r som sagt en sajt f�r alla som vill �ta vegetarisk mat. Varje dag eller d� och d�. Alla �r v�lkomna. Som Zebran och Impalorna ovan kan vi alla samsas ;) Sj�lvklart ska vi �ven diskutera de �mnen som finns runt om kosten. Milj�, h�lsa, djur, ekonomi med mera.

Foto: Sarah S�ll

Protein

Thu, 04 Sep 2008 15:09:04 GMT

Den f�rsta fr�gan m�nga vegetarianer f�r �r "Hur f�r du i dig protein?" Det �r sv�rare f�r kroppen att ta upp vegetabiliska proteiner s� att fr�gan dyker upp �r f�rst�eligt. Men, det finns rikligt i vegetarisk kost och man beh�ver inte oroa sig om man �ter varierat och bra.

Proteinets uppgift �r att bygga upp och underh�lla kroppens celler. Vissa enzymer, antikroppar och hormoner beh�ver �ven de proteiner f�r att kunna bildas.

Protein �r uppbyggt av aminosyror. Det finns ca 20 st k�nda aminosyror och de flesta kan kroppen sj�lv producera. Men det finns �tta st som vuxna inte kan producera och nio st som barn inte kan producera. De m�ste tills�ttas genom kosten. De aminosyror som m�ste tills�ttas �r fenylalanin, isoleucin, lysin, leucin, metionin, treonin, trypofan och valin. Histidin beh�vs f�r barn ut�ver de tidigare n�mnda. Alla dessa finns i en vegetarisk kost.

Behovet av protein �r omdiskuterat. I m�nga l�nder ligger rekomendat intag p� ca 0,75 gram per kilo kroppsvikt. Andra forskare s�ger att h�lften r�cker. F�r en vegan ligger rekomendationerna lite h�gre av den anledningen som n�ms ovan. Det �r sv�rare f�r kroppen att tillgodog�ra sig vegetabiliskt protein. Det animaliska proteinet har d�remot andra negativa resultat (se kalcium). Rekomendationen �r d� att multiplicera behovet med 1,1. Om en blandkostare ska �ta 0,75 g per kilo kroppsvikt s� b�r en vegan �ta 0,83 g. F�r m�nniskor med "normal" vikt och "normal" anstr�gning s� ligger det rekomenderade intaget p� ca 50 g f�r kvinnor och 60 g f�r m�n.

Viktigt att till�gga �r att vegetabiliskt protein �r bra protein trots att det �r lite sv�rare f�r kroppen att ta upp. Man f�r i sig allt man beh�ver.

Med anledning av nya s�tt att �ta, d�r proteinet f�r ett st�rre fokus kommer de h�r v�rdena s�kert att f�r�ndras s� sm�ning om. GI och LCHF �r tv� s�dana inriktningar, �ven om de har stor fokus p� att framf�rallt utesluta en del kolhydrater. Som det ser ut i dag �r rekomendationerna fr�n WHO att mellan 10 och 15 % av det dagliga energiintaget ska komma fr�n protein.

Hur g�r man d� till v�ga f�r att f� i sig fullv�rdigt protein i en vegetarisk kost? Protein finns i st�rre m�ngd i balj�xter, tofu, n�tter, fr�n och spannm�l. �ven i en del gr�nsaker och rotfrukter. Olika vegetabilier inneh�ller olika m�ngder av de viktiga aminosyrorna och d�rf�r �r det bra att kombinera olika proteink�llor under dagen. Det g�r man ofta utan att t�nkas p� det s� det �r enklare �n det l�ter. L�s g�rna artikeln "Kombinera r�tt i vardagen" av Robinsnel f�r en enkel �versikt.

I Boken "Vegansk N�ringsl�ra p� vetenskaplig grund" visar Bj�rn Pettersson en tabel p� f�rslag till kombinationer f�r fullv�rdigt protein. V�lj ur b�da grupper varje dag och du f�r en bra sammans�ttning av ditt protein.

Grupp ett: Spannm�lsprodukter, Ris, Majs, Hirs, N�tter, Fr�n.

Grupp tv�: Baljv�xter, Gr�na Blad, Bovete, Vetegroddar, Alger, N�ringsj�st.

M�nga, �ven jag sj�v, vill undvika att �ta f�r mycket spannm�l och f�redrar att �ta fr�n och n�tter ur grupp ett. Tofu (gjort p� sojab�nor) �r en av mina favoriter och inneh�ller n�stan 40% protein per hundra g.

Praktiska f�rslag p� kombinationer.

Falaffel i pitabr�d, Bovetegr�t med havre eller sojamj�lk, hummous p� m�rkt br�d, tofu med wokade gr�nsaker och r�ris, sallad med lins och b�ngroddar och n�tter, grov pasta med linsgryta. Variationerna �r o�ndliga.

Hoppas det smakar.

Sarah

�

Kalcium

Wed, 16 Apr 2008 23:14:57 GMT

Ger mj�lk starka ben? Det l�r vi oss fr�n barnsben, men �r det s�? M�ste man �ta mejeriprodukter f�r att f� i sig kalcium eller �r det bara en myt? Om man inte g�r det, vad �ter man d�?

Kalciumet som finns i kroppen hittar vi farmf�rallt i skelettet och i t�nderna. Det beh�vs �ven f�r r�relsef�rm�ga, nerver, blodkoagulering och muskelkontraktion. Med andra ord �r det en viktig mineral. F�r att f� s� bra oms�ttning av den h�r mineralen som m�jligt b�r man motionera. Som det stod ovan beh�vs det f�r muskelkontraktion och det inneb�r �ven sammandragning och avslappning f�r hj�rtat.

Myten om kalcium �r som sagt att man beh�ver �ta mejeriprodukter f�r att tillgodose sitt dagliga behov. En vegans kost kan enligt samma myt inte p� n�got s�tt g�ra det. T�nker man p� det s� �r det inte s� konstigt. Att dricka en annan arts mj�lk kan inte vara enda s�ttet. Mj�lk som dessutom bara finns d�r f�r att kalven skulle ha det.

Rekomenderat dagligt intag ligger lite olika v�rlden �ver, men n�gonstans mellan 500 och 800 mg om dagen kan ses som normalt. Vissa andra n�rings�mnen hj�lper till att ta upp kalciumet i kroppen. Exempel p� det �r protein, fosfor, vitamin D, fett, kalium, vitamin C m.fl. D�remot kan man se att viss typ av kost g�r att kalcium l�ses upp fr�n benstommen. Det handlar inte om att kroppen inte kan ta upp kalciumet, utan att vissa tar bort det igen. Fosfor kan till viss del motverka det.

Det h�r �r intressant. V�sterl�nningar �ter mer mejeriprodukter �n vad andra delar av v�rlden g�r och vi drabbas av h�gst andel bensk�rhet. Av den anledningen har det forskats p� det animaliska proteinets inverkan. Det man kommit fram till �r att animaliskt protein l�er upp kalciumet ur skelettet. Det g�rs p� grund av att animaliskt protein har h�g halt svevelhaltiga animisyror (protiner) som m�ste neutraliseras. Kalcium g�r just detta och vi kissar ut det. Det �r framf�rallt protein fr�n k�tt och �gg som har den effekten eftersom det �r renare protein, men �ven mejeriprodukter har samma effekt.

En vegans kost ger ofta mindre kalcium �r vad en blandkost g�r, men � andra sidan har de l�gre behov eftersom den h�r uppluckringen sker i samma utsr�ckning. Man kan tro att den h�r positiva effekten skulle motverkas av exempelvis oxalsyra om finns i st�rre m�ngd i vegetabilier men det anses inte ha samma stora betydelse.

Symptom p� brist p� kalcium �r, f�rutom de uppenbara med benbrott och karies, bl�dande tandk�tt, d�lig kvalitet p� h�r och naglar, muskelkramper, s�mnbev�r, nervositet och �ngest, allergier, h�gt blodtryck, stickningar i armar och ben m.m.

�

Vart hittar man d� kalcium som inte samtidigt inneh�ller animaliskt protein?

Det �r inte fel att anv�nda sig av berikade drycker som exempelvis juice eller sojamj�lk. Speciellt ungdomar b�r t�nka p� det.

Den st�rsta k�llan till kalcium �r oskalade sesamfr�n. De inneh�ller tio g�nger mer �n vad mj�lk g�r. Mixa dem i en fruktdring s� att kroppen kan ta upp n�ringen. Tahini �r gjort p� sesamfr�n och anv�nds g�rna i hoummus.

M�rkgr�na blad och gr�nsaker �r j�ttebra. Plocka n�sslor p� v�ren och g�r soppa av. De inneh�ller n�stan 500 mg per 100g.

N�tter och fr�n �r super.

�ven baljv�xter inneh�ller mycket kalcium och tofu som �r gjort p� sojab�nor �r en h�jdare.

�

F�rslag f�r en dag (fr�n boken vegansk n�ringsl�ra p� vetenskaplig grund).

4 skivor fullkornsbr�d, 250 g kokt pasta, 1dl fiberhavregryn, 100g kokta kik�rtor, 50g tofu, 2 dl berikad sojadryck, 2 dl sesamdryck, 20g fr�n/n�tter, 1 apelsin, 3 torkade fikon, 200g broccoli/kron�rtskocka, 100 g gr�nsaker, idl frysta hallon.

Ger ca 1000 mg kalcium.

�

Hoppas det smakar

�

Av: Sarah

Datum f�r publicering

2008-04-16