Annons:
Etikettallmänt
Läst 12768 ggr
Sarah
2010-02-18 23:57

Köttet och miljön

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

En kort översikt om miljöproblemen animaliekonsumtion medför.

I en tid då fler och fler vill leva miljövänligt och våra politiker inför fler miljöpolicies är det många som missar en av de minst miljövänliga sektorerna. Kött- och animalieindustrin. Politiker blundar inför detta och betalar subventioner till animalieproduktion. Vanliga människor köper mer kött allt eftersom levnadsstandarden ökar.

Den ökade animaliekonsumtionen är ett stort miljöproblem. Av alla växthusgasutsläpp står animalieindustrin för totalt 18% (FAO 2006). Det är mer än hela den vägbundna transportsektorn. Ett kilo nötkött släpper ut lika mycket växthusgaser som utsläppen från en bil under 20-25 mils körning (Ogino).

De växthusgaser som släpps ut är:
Koldioxid. 9% av all koldioxid som släpps ut på grund av människan kommer från animalieindustrin. Ca 70% av all brukad åkermark på vår planet går direkt till att producera animaliska produkter(FAO 2006). Jordbruket drivs av maskiner som drivs av fossila bränslen vilka bildar koldioxid då de bränns. Den andra anledningen till att mer koldioxid kommer ut i atmosfären är skövling av skogar. Av den regnskog som skövlas i Amazonas går 88% av marken till djurindustrin (Världsbanken 2004). Framförallt används marken till att odla proteinrika grödor till djurfoder. Skövlingen släpper inte ut koldioxid is sig, men skogen fungerar som en "sink" som fångar upp koldioxid.

Ytterligare problem med skövling av regnkog är förlust av biologisk mångfald. Arter utrotas och det är omöjligt att värdera. Vad kostar det nu eller i framtiden att arter vi inte sett försvinner? Eller är det endast existensvärden som hotas? Vissa hävdar att animalieindustrin är det värsta hotet mot biologisk mångfald (Bogo 1999). Många röster höjs om hur boskap behövs för att behålla mångfalden här i Sverige, vilket är sant. Öppna ängar är nödvändigt för många arter här. Men, det handlar inte om många djur och majoriteten av djur betar på nysådda ängar som inte hör till kulturlandskapet. Våra betande djur som går till köttindutrin hjälper inte mycket. Dessutom skapar foderproduktionen till våra djur större förluster i andra länder.

Metan har 23 gånger den effekt som koldioxid har då det kommer till global uppvärmning. Mellan 30- och 40% av metanutsläppen från mänsklig aktivitet kommer från animalieindustrin. En ko kan rapa 600 liter metan per dygn (FAO 2006). Djuren är inte gjorda för att äta foder med hög proteinhalt och det orsakar metanbildning och dåliga magar. Speciellt för idisslare.

Dikväveoxid (lustgas) har 296 gånger effekt på global uppvärmning jämfört med koldioxid. Nästan alla utsläpp av lustgas kommer från jordbruket och ca 67% kommer från animalieindustrin. Kväve finns i gödningsmedel och i protein. Lustgasen skapas i lager av dynga då kväve reagerar med syre.

Ammoniak är en annan kväveförening som kommer från kvävet i jordbruket. 68 % av alla ammoniakutsläpp kommer från djurindustrin (FAO 2006). Ammoniak är en syra som bidrar till försurning av skogar och vattendrag. Skog och vatten påverkas även av kväve direkt. Resultatet av övergödningen syns varje sommar då sjöar och östersjön blommar över av alger.

Andra problem är vattenbrist och jordeurosion. Ovan är det visat hur vattendragen påverkas av kväveföreningar, men animalieproduktion skapar även vattenbrist. Ett kg nötkött kräver totalt 15 000 liter vatten medan ett kg majs inte behöver mer än 450 liter. Markförstörelse kommer från skövling av skog och betande djur som förstör gräsets rötter. Tar man bort alla träd så finnd det inget kvar som skyddar jorden. Att sedan ha betande djur på sådan mark förstör ytterligare. Stora mängder näringsrik jord sköljs bort varje år och ny skog måste skövlas. I USA står köttindustrin för 55% av eurosionen (FAO 2006).

Jämfört med en vegetarisk kost då? Ett kilo nötkött behöver 12,8 kWh för att produceras, ett kg baljväxter behöver motsvarande 0,86 kWh för produktion. Ovan gjordes ett exempel med vatten. En genomsnittlig allätare behöver ca 1,3 hektar mark för att få i sig all näring som behövs. En vegan klarar sig på 0,07 hektar mark. Av denna anledning, tillsammans med utsläppen, kommer fler och fler myndighetsrekomendationer att köttkonsumtionen måste minska.

Istället för att använda miljöpolitiska åtgärder för att minska utsläppen från animalieindustrin ger exempelvis EU stora subventioner till industrin. Direkta subventioner ligger på ca 3 miljarder euro per år, men indirekta gårdsstöd är upp tio tio gånger så stora (CAP 2010).

Källor:

Ogoni, Institute of Livestock and Grassland Science, Tsukuba
Livetocks long shadow, (FAO 2006)
Margulis, Sergio (2004), Causes of Deforestation of the Brazilian Amazon, World Bank, Working Paper no 22
Bogo, Jennifer (1999) Where is the beef?
CAP, European budget 2010

Text och Foto: Sarah Säll

Annons:
alexia27
2010-02-19 11:23
#1

För att sammanfatta - låt korna beta gräs istället för att ge dom majs eller andra spannmål. Flört

Sarah
2010-02-19 22:08
#2

Nja, snarare "ät vegetariskt" ;)

Ulf-S
2010-02-20 12:53
#3

Hållbar djurhållning och odling går hand i hand. "Modern" odling med konstgödsel utarmar vår jord, slösar på olja och minskar den biologiska mångfalden. Vi får dålig mat som sakta men säkert förstör den odlingsbara marken.

http://www.poptech.org/blog/michael_pollans_gospel_of_sustainable_food.html

Calmare
2010-02-20 13:03
#4

#3 Verkar vettigt…Glad

Upp till toppen
Annons: