Mattips

SÅ TAR DU HAND OM DINA RESTER

2013-05-01 18:37 #0 av: kelfwing

Vi slänger mycket mat idag och mycket kunskap om hur man tar hand om sin mat, en kunskap som var nödvändigt förr, har gått förlorad. Denna artikel vill få dig att ta hand om dina matrester och inte slänga maten. Att slänga är mat är en av vår tids största miljöbovar.


Kyl tillagad mat som ska sparas så fort du kan.   Om du inte har en sval.  Lägg ner maten i ett kallt vattenbad i diskhon.

Varm gryta i kylen gör att bakterierna kan få fäste och att kylskåpet blir värmare och drar mer energi och då får betala dyrare elräkning.


  • Frys in maten i mindre portioner, t.ex. en eller två.   Märk påsen/förpackningen med innehåll, vikt, portionsantal och infrysningsdatum. 

  • Fyll inte burkarna/påsarna ända upp eftersom maten utvidgar sig när den fryst och locket kan pressas av. Spara en centimeter lufta. 

  • Bröd: Förvara skivat bröd i frysen.  Ta upp så många skivor på kvällen som det går åt till frukost eller tina brödskivorna direkt i brödrosten på morgonen

  • Färska frallor.     Har du köpt färska frallor och inte orkat äta alla?   Frys in dem och grädda dem direkt från frysen nästa gång.

  • Färsk frukt.   Har du fruktträd och orkar inte ta tillvara på allt på en gång.   


  1. Frys in frukten och ta tillvara på dem senare. Om det är frukt med kärnor, räkna antal frukter och skriv upp antal frukter när du fryser in, så kan du fiska upp rätt antal kärnor när du sedan gör marmelad/sylt/saft/kräm av frukten. Rabarber sköljer du och skär i centimeterstora bitar.    Styckfrys jordgubbar i en långpanna med lite socker men en aning socker. När de är frysta kan du lägga dem i en påse och ta upp enstaka bär.  Frukt och bär håller flera år i frysen men tappar i kvalitet efter ett år. 
  2.  Gör marmelad/saft, kräm, sylt av frukt.
  3. Skänk frukten till behövande.   Om du inte har närbelägna grannar som vill ha din frukt . Ta hjälp av fruktförmedlingar. Här är en nationell fruktförmedling: https://www.facebook.com/groups/240193612689388/

  • Färsk pasta.   Om den färska pastan börjar närma sig bäst före datum. Frys in den.  Koktiden blir bara några sekunder längre.

  • Färska kryddor. Frys in.  De flesta färska kryddor kan frysas in.  De kan bli lite mjuka när de plockas fram igen, men smaken bibehålls.

  • Färska örter.  Klipp ner färska örter innan börjar vissna.  Blanda allt i samma burk och frys in.  Ta en näve direkt från frysen och smula ner i maten.

  • Grädde: Om du har för mycket grädde hemma som du inte hinner använder.  Frys in den.  Den går att använda direkt från frysen i såser och grytor.

  • Kokt potatis.  Fräscha upp den: Lägg ner den i kastrull men bara lite vatten på botten och låt potatisen koka under lock någon minut till sen är genomvarm.  Hälla av och servera potatisen i en korg, klädd med en handduk.  Då ängar den av och blir torr och fin. 

  • Mjuk lök.    Är din röda eller gula lök mjuk?   Plantera om löken:

  1.  Fyll en blomkruka med jord.
  2.  Ställ lökarna ovanpå.
  3. Vattna jorden lätt.
  4. Använd skotten (som kommer efter ett par dagar) i din matlagning.  
  5.  Släng löken.

  • Mjuka morötter.   Börjar morötterna bli mjuka?  Lägg dem i kallt vatten i kylen över natten.  Då får de sin spänst åter.

  • Mjuk potatis. Börjar potatisen bli mjuk? Lägg den i kallt vatten i kylen över natten. Då får den sin spänts åter.

  • Mjuka rotfrukter: Börjar rotfrukterna bli mjuka: Lägg dem i kallt vatten i kylen över natten. Då får de sin spänst åter. Då kan också göra soppa av dem direkt. 

  • Mjuka rödbetor. Börjar rödbetorna bli mjuka? Lägg dem i kallt vatten i kylen över natten. Då får de sin spänts över.

  • Ostkanter/ostkalkar.  Riv ner osten i bruk.  Blanda gärna olika sorter.   Förvara i frysen.  Osten håller minst 3 månader i frysen.

  • Pasta.  Spara pastan, släng den inte.    Pasta är billigt men slänger du pasta för 20 kronor i veckan blir det en tusen kronor per år du slänger.  Fräscha upp pastan nästa dag: Koka upp en kastrull full med saltat vatten, lägg ner pastan och stormkoka pastan i en halv minut.  Häll av vattnet, ringla över lite olivolja och pastan smakar som nykosta. 

  • Rabarber.    Rabarber kan du frysa in.  Då sköljer du den och skär den i centimeterstora bitar.    När du har tid kan du sen göra rabarberglass, rabarberpaj, rabarbersoppa, rabarberkräm, rabarbermarmelad eller rabarbersaft. Givetvis kan du göra dessa saker med en gång också.

  • Smaklös gurka.  Lägg in gurkan.

  • Sur grädde: Baka mandelkubb av din sura grädde.

  • Vissen kruksallat: vattna den:

Visset salladshuvud: 1. Skär av den bruna ytan av rotstocken. S

                                       2. Ställ salladshuvudet i en skål med någon centimeter vatten, så att bladen får suga åt sig vätska.

              3.  Lägg sallatshuvudet i en stor plastpåse, lägg i någon tesked vatten, blås upp påsen och förslut påsen.  Då håller salladen länge

                   

  • Vissen sallat:

Kruksallat: vattna den.

              Salladshuvuden: 

1. Skär av den bruna ytan av rotstocken.

2. Ställ salladshuvudet i en skål med någon centimeter vatten, så att bladen får suga åt sig vätska.

3.  Lägg sallatshuvudet i en stor plastpåse, lägg i någon tesked vatten, blås upp påsen och förslut påsen.  Då håller salladen länge.


  • Överbliven frukt: romtompf

Du behöver en glasburk/stengods eller porslinskruka, frukt eller bär, rom, socker, plastfilm eller lock.

Första dagen: Lägg ner ett bottenlager frukt eller bär i bitar i burken.  Täck frukten med rom.   Sockra lätt.   Lägg på locket eller täck noga med plastfilm.  Ställ in kylen.

När du får frukt/bär över: lägg ner frukten/bären i burken.  Sockra och fyll på med rom. Ställ in kylen igen.

Observera att äpplen och bananer inte passar i romptompfen.

När din burk är full: Låt den stå i minst fyra veckor innan du serverar den. Då drar den till sig sina smaker.  Om du är av den otåliga sorten går det att provsmaka tidigare.

Servera romptomfen med grädde eller glass.


Gör nya rätter av dina rester:

Av dina rester kan du till exempel göra  omelett, frittatta, tortilla,  pizza, wok, wok,  gratäng,  pastarätt, grillspett, soppa, pytt i panna.  Bara din fantasi sätter gränserna.


Tina sparade rester

Lägg mat som ska tinas i kylen och inte på köksbänken.  Glöm inte att ställa en tallrik under maten eller något annat underlag som kan samla upp ev. smältvatten.Då sparar du energi: Det frysta paketet hjälper kylen att hålla temperaturen.

Du sparar mat och pengar: Om du tar fem minuter på morgonen för att flytta rätt paket från frysen till kylen så är inte middagsplanerna förstörda om tidsplaneringen skulle spricka på grund av övertid eller att barnen har match.  Maten är ju nämligen inte förstörd eftersom du haft den i kylen och du kan laga maten senare eller nästa dag istället. Hade du haft maten framme på diskbänken kunde den ha blivit förstörd.

När du värmer upp dina rester, se till att hetta upp maten ordentligt.   Då blir den lika fräsch som när du lagade den och alla oönskade bakterier dör.  Detta är särskilt viktigt om du värmer maten i mikron.  Maten måste vara riktigt het.  Ättemperatur räcker inte.

Tina brödskivor: Ta upp så många brödskivor på kvällen som det går åt till frukost eller tina brödskivorna direkt i brödrosten på morgonen.

Tina bullar: Rulla in bullarna i hushållspapper och tina i mikron så blir de inte blöta och trista.  Räkna med 20- 25 sekunder på full effekt för en medelstor bulle.

Tina soppor och såsiga grytor kan värmas mede de fortfarande är frysta. Håll burken under rinnande vatten i en hel minut, eller tills innehålet lätt glider ut. Värme rätten över låg värme och rör ofta längs botten.  Tillsätt gärna 1 -2 matskedar vatten i början, så at det inte bränner fast, men inte för mycket då späder du ut smaken. Rör tills allt är varmt. 


/Karin, sajtvärd på vegan ifokus och medarbetare på vegetariskt i fokus.

Anmäl
2013-06-24 11:47 #1 av: retep

Det var många tips här om att frysa in mat!

Jag skulle vilja säga det motsatta:

Frys sin så litet som möjligt!

Ät så litet fryst mat som möjligt!

I alla fall om du bryr dig och är mån om att äta färsk, levande föda som har sina egna smaker, aromer, näringsämnen, fina enzymer och livskraft kvar, som genererar ojas när vi äter

Anmäl
2013-06-24 18:59 #2 av: kelfwing

Jo,visst är det bättre att färsk mat än fryst mat.

Men det är bättre att frysa in mat än att slänga mat. 

Artikeln handlar om vad man kan göra med matrester, dvs. mat som man inte ätit upp när den är färsk.  Det finns också andra tips än att frysa in maten i artikeln. 

/Karin, sajtvärd på vegan ifokus och medarbetare på vegetariskt i fokus.

Anmäl
2013-06-24 19:30 #3 av: retep

Visst är det så /Karin!

Kanske kan en bättre planering betyda att man verken behöver äta, kasta eller frysa in matrester.
Så fungerar det till största del för mig och min familj.

Anmäl
2013-06-25 08:19 #4 av: kelfwing

jo, god planering är väl a och o. men ibland kommer livet emellan och alla lever inte liv där det går att göra sådan planering ( eller kanske mer efterleva) som du och din familj gör. men det är ju klart det bästa.

/Karin, sajtvärd på vegan ifokus och medarbetare på vegetariskt i fokus.

Anmäl
2013-06-26 00:01 #5 av: Sarah

Bra artikel :) Reströra är en favorit i mitt hem. steka ihop alla slattar, på med kryddor och havregrädde, äta :P hehe.

Jag är en sådan som måste ha 20 matlådor i frysen som beredskap då det blir stressigt med jobbet och livet :) Är inte alltid man tänker på att mycket går att frysa in (jag vill dessutom ta vara på mycket av det naturen ger under sommaren och allt är inte kul att torka). 

Anmäl
2013-06-28 14:00 #6 av: Aribigga

Jag älskar den här meningen: "Vissen kruksallat: vattna den:"

Det värmer mitt växtskötarhjärta Hjärta

Mycket intressant artikel!

Anmäl
2013-06-28 21:18 #7 av: Sarah

#6 :) 

Anmäl
2013-07-09 13:56 #8 av: yewi


Mycket bra artikel!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.