Miljöfrågor

Jordbrukets dilemma(?)

2012-02-14 23:02 #0 av: Stormblomma

Jordbrukets dilemma:
Kött i handeln eller minskade växthusgaser

Miljöforskaren Christel Cederberg visar varför jordbruket måste få hjälp.


Fem våningar upp hos Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, står Christel Cederberg och håller sitt föredrag. Hon är miljöforskare vid SIK, institutet för livsmedel och bioteknik AB, och Chalmers. Föredraget talar om jordbrukets utmaningar och lösningar ur ett klimatperspektiv.

Hon börjar med villkoret. För att inte höja jordens medeltemperatur med mer än två grader måste utsläppen av växthusgaser reduceras med 80-95 % till år 2050. Därefter upplyser hon om balansen mellan produktion och konsumtion av svenska jordbruksvaror före EU-inträdet.

Sedan Sverige blev en del av EU har den svenska köttproduktionens utsläpp minskat med 14 %. Däremot har mängden importerat kött och ökat köttätande bidragit till utsläpp av två miljoner ton koldioxid utomlands, berättar Christel Cederberg.
Utsläppsminskningarna i produktionen beror på effektiviseringar och intensifiering av jordbruk. Christel Cederberg visar en massa grafer och siffror. Ett förenklat exempel är kornas utfodring med kraftfoder som ökat mjölkproduktionen med tusentals kilo mjölk per ko och år. Å andra sidan har antal mjölkkor minskat och antal köttkor ökat, vilket ger en väldigt negativ miljöpåverkan.
‒ Odlandet av ekologisk vall har putsat siffrorna lite grann. Genom att odla protein hemma istället för att importera soja minskar vi utsläppen globalt, menar Christel Cederberg.

Importerat kraftfoder i form av sojaprotein påverkar nämligen landanvändningen i de berörda länderna negativt, berättar hon. Även om man odlar soja på mark där regnskogen höggs ner för 50 år sedan, så kan en annan gröda trängas undan. Den närliggande betesmarken odlas upp för odling av den undanträngda grödan och i nästa steg kan regnskogen huggas ner för att bli betesmark, förklarar Christel Cederberg.
‒ Men grundproblemet återstår. Det finns idag inga lösningar för hur jordbrukets utsläpp av metangas och lustgas ska kunna minskas med 80-95 procent. Tyvärr. Vi kan minska med 15 procent till, men sen är det stopp, säger hon.

Publiken börjar skruva på sig. En kvinna räcker upp handen och undrar om vi inte måste producera mat för att överleva? Hellre äta och släppa ut koldioxid än att svälta, menar hon. Christel Cederberg svarar:
‒ Naturligtvis måste vi äta. Men idag äter europén 70 procent mer protein än vad vi behöver. Vi måste börja diskutera andra åtgärder för att klara livsmedelsindustrins utsläpp. Kött har jämfört med andra varor blivit billigare och det är konstigt att kött ibland kan vara billigare än spannmål, konstaterar Christel Cederberg.

 

Länk

Anmäl
2012-02-26 20:25 #1 av: HellviHumle

Men vänta lite här! Den koldioxid som korna släpper från sig kommer någonstans ifrån. Det är ju inte så att korna tillverkar mer koldioxid än de på ett eller annat sätt får i sig. Givetvis kommer det från den växtlighet som de stoppar i sig. Dvs växterna lagrar koldioxid under sin tillväxt och korna konsumerar den och släpper tillbaka samma mängd koldioxid.
En fråga man kan ställa sig är: Vad händer med växtligheten om korna inte äter upp den? Sannolikt bryts den ner och multnar, varvid den kommer att släppa ut samma mängd koldioxid som finns lagrad.

HH

Anmäl
2012-03-02 15:40 #2 av: Sarah

Det största problemet är väl inte CO2 som släpps ut, det är andra växthusgaser som bildas. Ex metan och lustgas.

Anmäl
2012-03-02 19:04 #3 av: HellviHumle

#2 Vi kan diskutera i koldioxidekvivalenter om det känns bättre. Det spelar ingen roll. Det är fortfarande ett nollsummespel.

HH

Anmäl
2012-03-04 08:56 #4 av: Sarah

Nej det är det inte. Metan kommer från matsmältningen och bildas där. Lustgas är en kväveförening. Visst finns de molekyler som bildar de olika gaserna ensamt, men sammansättningarna är inte på plats innan. Om man ska prata om nollsummespel så är väl allt det, alla miljöföroreningar. Alla miljöforskare är överens om att köttindustrin är katastrofal för miljön. Ser ingen anledning att diskutera huruvida växthuseffekten är ett problem eller inte.

Sen utgår du från att kor bara äter gräs och det är riktigt att gräsbetande djur inte släpper ut speciellt mycket i jämförelse. Men, 75% av världens åkerareal går till djurindustrin och en stor del av det går till att odla spannmål till djuren. De äter inte bara gräs, de äter mat som borde gå till männioskor. 90% av energin från vad de äter går förlorad och att odla mat direkt till människor istället för att gå omvägen via djuren vore det mest logiska.

Anmäl
2012-03-04 09:39 #5 av: HellviHumle

Nej, jag utgår inte alls från att de bara äter gräs även om köttdjuren gör det till största delen. Men de äter vegetabilier.

Var hittar du att 90 % av energin går förlorat?Fö så är det grisar och fåglar som äter mest mat som egentligen skulle kunna ätas av människor.

Det finns oerhörda arealer här i landet, som inte lämpar sig för så mycket annat än vallodling. Som sannolikt skulle läggas ner om den inte användes till bete och vallskörd.

Vill du göra skillnad vad gäller sojaimporten och allt den medför, så ska du sluta dricka mjölk. Det är nämligen mjölkkorna som gör slut på nästan all soja vi importerar.

HH

Anmäl
2012-03-04 17:53 #6 av: Sarah

Men nej, de flesta av köttdjuren äter spannmål. Med mer protein, kväve etc än vad de behöver, för att våxa snabbare. Der ökar utsläppen mångfaldigt. Kor är inte gjorda för spannmål och metanutsläppen ökar -även det mångfaldigt.

Ja mycket av sojan går till mejeriindustrin, och mycket går till gris och höns. Sen är 65-70 av köttet från nöt är från mejeri. Procentmängden soja i foder är högre hos gris och fågel.

90% är en schablon man brukar använda som förlustmängd för varje steg i näringskedjan.

Jag är vegan :) Vart jag får det från? Forskar på miljöproblemen från kött själv. Men livscykelanalyser är en bra början. Inte sett ngn forskning om kött som säger att det inte är ett problem. FAO, UNEP osv. På högsta nivå.

Ser själv inte problemet i att lägga ner en del odling om inget annat går att odla, men stora arealer går utmärkt att odla annat på. Energigrödor exempelvis.

Sen importerar vi en större och större del av det kött som äts. Idag går det inte att still kötthungern på sveriges marker. Vi äter mer kött än någonsin och det är ett av de största miljöproblemen vi har.

En hållbar köttkonsumtion är bara från gräsbetade djur, lite vilt och nästan inget från gris och kyckling. En minskning med ca 90% om jag ska gissa.

Anmäl
2012-03-04 18:58 #7 av: HellviHumle

#6 Var har du fått siffran 65-70 % av köttet kommer från mjölkkor? Hälften av alla kalvar är tjurkalvar. I det närmaste 100 % av dem föds upp till vuxna innan de slaktas. De har dessutom större slaktkropp än korna. Till det kommer alla köttdjur.

Vad gäller koldioxidutsläppen så blir de i det närmaste lika stora oavsett vad du odlar. Om du nu inte tänker asfaltera överbliven areal så fortsätter utsläppen när växtligheten dör på höstkanten.

HH

Anmäl
2012-03-04 19:14 #8 av: Sarah

65-70% kommer från svensk mjölk och från christel cederberg (från #0) som gör livscykelanalyser för SIK.

Kanske CO2, men inte C02/e. Läs livscykelanalyser och jämför. Eftersom mycket försvinner på vägen behövs det dessutom ännu mer om det ska gå via kött. Det är ett slöseri med resurser och ökade utsläpp att gå den omvägen.

Anmäl
2012-03-04 19:46 #9 av: HellviHumle

#8 Så då försvinner väl en del tjurkött på vägen då. Tillsammans med alla köttkor. Det förefaller ju inte särskilt seriöst i alla fall.
När jag för nå't år sedan, tittade på statistiken från SCB (eller om det var jordbruksstatistiken) så var det i alla fall andra siffror.

HH

Anmäl
2012-03-04 20:38 #10 av: Sarah

När jag pratade med svensk mjölks presstalesman förra året sa han att det varit ganska konstant senaste åren. En ganska stor del av per capita konsumtion av nöt har varit kalv innan de slog ihop statistiken så man kan väl gissa att det är ngt liknande idag. Det är förmodligen tjurar.

Anmäl
2012-03-04 21:21 #11 av: HellviHumle

2008 slaktades 28660 kalvar, 44285 stutar, 174551 tjurar, 43259 kvigor och 139362 kor.
Dvs 218836 vuxna handjur och 182621 hondjur. I hondjuren ingår givetvis även köttraser.
Allt enligt Jordbruksstatistik Årsbok.

Jag kan inte se annat än att din siffra är felaktig eller missuppfattad!

HH

Anmäl
2012-03-04 21:43 #12 av: Sarah

Min dator segar så jag får inte upp det jag vill. Men, här är en text s.3

http://alike.se/rapport/Johanna/Test/Cattle%20production_Sammanfattning.pdf

Här är christels stora animalierapport som jag inte lyckas öppna nu

http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/sr793.pdf

Nettoimporten av nöt ligger på drygt 40%

Anmäl
2012-03-04 22:04 #13 av: Sarah

MEn, jag förstår inte varför du hänger upp dig så på en siffra. Om ngt är det ju bra för allokeringen av utsläpp till kött att det mesta går till mejeri. En mjölkko släpper ut mer totalt, men det som tillräknas just köttet är ganska lite. 10-15% beroende på resurs eller ekonomisk allokering.

Mejerikor är värst ur miljösynpunkt, det mesta av utsläppen från mjölken går till mejerierna, ja det är dåligt för världen att dricka mjölk, ingen säger emot dig där. Per kilo/ liter blir det inte så mycket i jämförelse med köttet, men det är fortfarande riktigt illa.

Anmäl
2012-03-04 22:07 #14 av: HellviHumle

Mjölkraserna står för 65-70 % av köttproduktionen. Det betyder inte att köttet bara kommer från mjölkkorna.
En stor del av köttdjuren uppföds extensivt, bl a på naturbeten.

HH

Anmäl
2012-03-04 22:08 #15 av: HellviHumle

Jag pratar förstås om svenska förhållanden.

HH

Anmäl
2012-03-05 09:33 #16 av: Sarah

Jag skrev från mejeri.

Nej de föds inte upp på naturbeten bara för att de betar mycket. Runt där jag bor har ex tjurarna det jättebra, de går på lösdrift och är ute året runt, de äter på gamla ängar osv som inte nyodlas. MEN de får oxå 100 liter kraftfoder per 20 tjurar och dag och bissarra mängder hösilage som odlas på åkrar som sås nytt på varannat år.

Då är hela miljövinsten av att de betar på dessa ängar utraderad. Kraftfodret är den stora boven. Det är en verklighetsfrånvarande bild att tro att kor inte äter kraftfoder och att roslagens åkrar inte kan producera annat än gräs. De föds inte upp på naturbeten eftersom vi har vinter halva året, de föds upp på odlat gräs och kraftfoder.

Anmäl
2012-03-05 18:50 #17 av: HellviHumle

Nu har jag väl inte sagt att de föds upp enbart på naturbete men den tid de går på så'na beten så går det knappast åt annat vallfoder. Det handlar ändå om fem, sex månader. Givetvis beroende på var man bor.
100 liter kraftfoder säger ju inte så mycket när man inte vet vad det är för slags foder. Många ger kornkross så då innebär det i runda slängar tre kg per tjur och dag.
"Bisarra mängder hösilage"? Vad innebär det?

Tyvärr fordrar dagens jordbruk en ratinell skötsel, oavsett vad man odlar. Så det är inte bara jordmån som avgör vad som kan odlas. Oregelbundna, små eller steniga åkrar är bättre till beten än trädgårdsskötsel. Det går oftast bra att ha vallen ligga betydligt längre än två år.

Mina köttdjur har f ö aldrig fått någon form av kraftfoder.

HH

Anmäl
2012-03-05 20:20 #18 av: Sarah

3 kg kraftfoder är ganska mycket. Och, som redan konstaterat, kraftfodret är boven i dramat. De flesta kor i sverige äter kraftfoder.

Visst, bissarra kan ha varit hårt :) Men fri tillgång vilket är stora mångder åker att odla gräs på. Mark som kan gå till vettigare odligar som inte kräver lika mycket energi och mark. 75% av all åkerareal är i mina ögon en hjissnande siffra. 75% av världens åkrar är inte så dåliga att man inte kan odla annat på dem.

Läs gärna FAOs rapport Livestocks long shadow för att få en helhetsbild av animalieindustrins miljöproblem.

Anmäl
2012-03-09 18:30 #19 av: HellviHumle

Människorna släpper ut ca 2 miljarder ton koldioxid! Bara genom att andas.

HH

Anmäl
2012-03-10 16:54 #20 av: Sarah

Jaha? vi är för många människor och det finns på tok för många djur för att föda oss. Vilken art tror du det är enklast att minska ner på? Utrota människor, eller minska köttkonsumtionen?

Anmäl
2012-03-10 18:11 #21 av: HellviHumle

Du föreslog energigrödor tidigare i tråden. Vad blir det när du eldar/jäser dessa? Minsann blir det koldioxid i slutänden. I runda slängar lika mycket som växterna bundit tidigare.
Det är himla konstigt att så fort en koldioxidmolekyl kommer från ett nöt så är det ett stort problem och bidrar till uppvärmningen men när samma molekyl släpps ut efter energiutvinning så ingår den i kretsloppet. Eller om åkrarna inte utnyttjas alls och växtligheten får stå kvar och multna ner. Jag förstår fortfarande inte skillnanden!

HH

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.