Annons:
Etikettmatprat
Läst 2074 ggr
tlover
10/20/13, 10:09 AM

När "insåg" du vad mat var på riktig,t först?

Jag har tänkt på detta sen "Låta sina barn äta kött" tråden då det kom upp.

Själv har man mest haft som skämt att "dagens ungdom" i städerna tror att fiskpinnar simmar i havet etc då jag själv (och alla jag känner) har "alltid" vetat var maten kommer ifrån (i alla fall så långt bak man minns) tex så fångade jag min första fisk då jag var 6 år (just efter jag fick min första kniv) och då var det ju en självklarhet att man äter den (att "sportfiska" och släppa tillbaka fisken hörde jag om först då jag var i tonåren).

Min mamma hade också då jag var riktigt liten både grisar, höns och kaniner för kött (och ägg), mormor och morfar hade mjölkkor och senare köttkor (ca 12 st), i princip alla grannar jagade (vår familj var udda som inte hade en jägare i familjen) och alla fiskar ju för hobby härikring (min svåger som är allergisk mot fisk fiskade till och med ibland förr).

Även i grönsaksväg så har jag vetat om det så länge jag kunnat minnas, min mamma hade grönsaksodling, man plockade alltid bär på hösten och hjälpte mormor och morfar att få upp släktens potatis på hösten. Sen när jag blev äldre brukade jag fara till mormor och morfar vid skördetider för att hjälpa henne med skörden och ha en skördefest.

Jag har då vuxit upp i en medelstor by (ca 80 hus) och jag gissar att folk i större städer har vuxit upp annorlunda och därför så har man inte vetat det lika naturligt (min teori)

Så, Minns du när du fick reda på var mat kommer ifrån? Hur gick det till?, påverkade det ditt val att bli vegetarian? (var du vuxit upp kan vara intressant också)

l'm back

Annons:
kelfwing
10/20/13, 11:11 AM
#1
  • jag blev känslomässigt medveten om det när min bror skämtade om att äta min chinchilla. Innan dess tror jag att jag alltid var rationellt medveten men ändå inte gjort den kopplingen så att säga.

/Karin, sajtvärd på vegan ifokus och medarbetare på vegetariskt i fokus.

TatsuOni
10/20/13, 1:07 PM
#2

Så länge jag kan minnas så har jag varit medveten om vartifrån maten kommer. Mina föräldrar hymlade aldrig med att kött var djur. Jag har bott i lägenhet hos min mor och i villa hos min far. Har tillbringat största delen av mitt liv på landet.

Vad gäller grönsaker så var bland det bästa att åka hem till mormor och morfar och äta deras hemodlade grönsaker, frukter och bär. Den var ju mycket godare än köpta saker! Dessutom så berättade ju mamma om besprutning och att äta deras giftfria saker var ju självklart bättre. Det förstod jag t o m som liten.

När jag åt kött så var jag med när min far och bror släpade hem det de jagat. Jag såg min far stycka köttet. Jag hade inga problem med det. Jag vet inte om detta påverkat mig i mitt val. Min främsta anledning till att sluta var att jag inte gillade smaken av kött, men jag ville inte heller äta djur. Jag vill inte att djur ska dö för någonting jag kan klara mig utan.

Har dock inga problem med att folk i min närhet äter kött. Det är deras val. Trots att jag är vegetarian så är jag en av dem i in närhet som är minst känslig när det kommer till kött. Min far jagar fortfarande och styckar kött. Jag vill inte äta det eller ha det uppstucket i ansiktet, men jag är inte känslig för att se det. Har dock aldrig sett själva dödsbiten.


"Nästan allt går att använda till håret"

Värd för Hår, Träning. Skönhetsrecept, Te, Vikingar, & Medeltiden.

Medarbetare på Sagan om ringen, Hälsa, Goth, Återbruk & Musik

https://tatsu.blogg.se/

tlover
10/20/13, 3:32 PM
#3

#2 du och jag verkar lite lik, även fast förutom smakbiten så var miljöbiten en viktig del i att jag blev vegetarian men att se saker som jakt, fiske osv under uppväxten har inte styrt mig mot vegetarisk mat. snarare tvärt om.

Ska nu nått djur slaktas/dö vill jag ju att så mkt som möjligt går till användning av djuret så att dom dött mindre "förgäves" så senaste slakten på gården kutade jag ut med ungsplåtar så att dom inte skulle glömma de ätbara inälvorna. Jag skulle ha tagit skallarna också om min man ätit pölsa.

Och såklart så är mormor och morfars morötter dom godaste i världen.

l'm back

TatsuOni
10/20/13, 3:40 PM
#4

#3 Miljöbiten kom jag att tänka på och engagera mig i först efter att jag blivit vegetarian🙂

Är också uppvuxen med att ta till vara på allt. Min far gör ofta inälvsgrytor och det har jag ätit under min uppväxt. Han är uppvuxen i Finland på bondgård och där var de med och tog till vara på blodet och allt annat när de slaktade. Inget fick slösas bort! De fick hjälpa till med det redan när de var små. Det har hängt med i vuxna livet för honom och vi är uppfostrade där efter.

Åker fortfarande ut till mormor varje år för att plocka bär, frukt och grönsaker🙂 Även min far odlar mycket eget. Frukt och bär är de lite dåliga på att använda så det brukar jag ta tillvara på. Har frysen full med sommarens skörd😃


"Nästan allt går att använda till håret"

Värd för Hår, Träning. Skönhetsrecept, Te, Vikingar, & Medeltiden.

Medarbetare på Sagan om ringen, Hälsa, Goth, Återbruk & Musik

https://tatsu.blogg.se/

tlover
10/20/13, 3:43 PM
#5

#4 lyllo, vi har inte så mkt bär i frysen, det mesta åts upp under sommaren 😊 (egenodlade jordgubbar smakar underbart)

l'm back

slarvigt
10/20/13, 3:45 PM
#6

Jag växte upp i villaområde och har aldrig känt någon jägare eller liknande, men jag tror att jag gradvis har fått en förståelse för vad kött är. Som #1 skriver så fick jag så småningom en känslomässig medvetenhet om det, när jag var i tolvårsåldern tror jag. Sedan dess har jag alltid tyckt att det har varit fel att äta kött, när man inte behöver. Det tog dock ett tag innan jag plockade bort allt kött från maten.

Annons:
TatsuOni
10/20/13, 3:47 PM
#7

#5 Jag åt hur mycket som helst över sommaren men har ändå fått en hel del över🙂 Brukar även få blåbär, hallon och kantareller från svärmor som plockar det i skogen.


"Nästan allt går att använda till håret"

Värd för Hår, Träning. Skönhetsrecept, Te, Vikingar, & Medeltiden.

Medarbetare på Sagan om ringen, Hälsa, Goth, Återbruk & Musik

https://tatsu.blogg.se/

tlover
10/20/13, 3:51 PM
#8

#7 får jag låna din svärmor nästa sommar 😉

#6 även om jag främst gick över till vegetarisk mat eftersom det är godare så tog det ändå ca 6 år att bli veg från att tanken först kom till, jag tror det är ganska vanligt att det tar ett tag.

l'm back

TatsuOni
10/20/13, 4:11 PM
#9

#8 Jag får starta svärmorsuthyrning😉


"Nästan allt går att använda till håret"

Värd för Hår, Träning. Skönhetsrecept, Te, Vikingar, & Medeltiden.

Medarbetare på Sagan om ringen, Hälsa, Goth, Återbruk & Musik

https://tatsu.blogg.se/

Intehärutandär
10/20/13, 5:27 PM
#10

Jag är uppväxt med slakt, så jag visste åtminstone vart fläsk och nöt kom ifrån. Mosters karl har lantgård, så där bodde jag några somrar och kollade på slakt, samlade ägg och drack färsk mjölk. Sedan köpte mamma, mormor och vad jag minns resten av släkten direkt från slakt. En bonde brukade komma hem till oss med 1-2 bananlådor med nyslaktat några gånger per år. Man hade hemstoppad korv, sylta och paltbröd m.m.

Mosters karl hade också höns, men kan inte svära på att jag visste som väldigt liten (under 5 års ålder) att de åts mer än ägget. Vi har sällan haft kyckling/höns hemma. Jag kan inte minns något mer än i skolan. Fiska gjorde vi, så det måste jag nog vetat också.

Min son har inte sett en slakt, om han inte sett det på youtube? Han vet vart allt kommer ifrån iaf. Han tror inte att mald färs växer på träd. 😉

Sedan gick jag Livsmedeslprogrammet på gymnasiet och i första ring var vi tvungna att vara i chark-delen också och lära oss att stycka, stoppa/knyta korv, göra pölsa, rensa tarm m.m. Vilket jag som vegetarian avskydde. Ryser fortfarande då jag känner lukten av rått kött eller späck. Urk. Stor skillnad på charklukt och bageri. 😎

- Jag blev vegetarian som 8-åring. Hade länge mått illa av senor, späck, ben, segt dillkött, fettiga köttbullar eller prickig korv. Ville inte äta något alls egentligen. Och eftersom att jag är liten (petit), så blev sjuksköterskan orolig. Efter regelbundna samtal och vägningar - så föreslog hon vegkost. Vilket på 80-talet (precis som 70-tal) bestod mest av bönor, linser och groddar. Vilket jag avskydde. Så jag levde på sås och potatis mina första 5 år som vegetarian. Sedan kom det ju godare halvfabrikat. Då jag fått min son (1999) började COOP sälja Quorn t ex.

Dierpmis
10/20/13, 6:26 PM
#11

Jag växte upp i ett litet bondesamhälle, många av mina kompisar hade grisar, kor, höns osv som dom födde upp till slakt. När jag tänker tillbaka var jag dock aldrig inne i deras stall, jag visste bara att dom hade djur som skulle bli mat där inne.  
Självklart visste vi som små var maten kom ifrån men begreppet "vegetarian" fanns liksom inte då, inte i vårt samhälle. Även om det bara är 20 år sedan så var det rätt ovanligt. När jag började mellanstadiet hade vi klasskamrater som inte åt fläsk av religiösa skäl och det tyckte vi inte var något konstigt. 
Det var först när jag började högstadiet som jag började fundera kring köttindustrin, jag visste att det var hemskt på många ställen men tänkte nog "det ska inte ha lidit i onödan"
Mina föräldrar var båda stora köttätare och min far har alltid haft inställningen "trams" om vegetarianism. 

Det var egentligen först i år som jag valde att helt sluta med kött. Jag ångrar att det tog så pass lång tid innan jag bestämde mig. Men när jag väl fattat beslutet så kändes det väldigt bra och min sambo som är allätare har hela tiden tyckte det varit okej. Kanske beror lite på att hans syster är vegetarian sen flera år tillbaka. 
Jag är noga med att jag inte vill ha Löpe i något vi köper och det är sambon väldigt bra på att hjälpa till och titta efter. 
Har mer och mer börjat gå över till att inte äta ägg och inte dricka mjölk heller vilket han också accepterar utan mer än "okej"
Kanske inte är så stor grej egentligen men när far är av den åsikt att sådant bara är trams så känns det stort för min del :)

http://erjfoto.se/

Upp till toppen
Annons: