Klokt. Det här ska jag ta till mig. Jag råkar, förmodligen i likhet med er, ut för samma typ av jobbiga människor som frågeställaren här.

/NeferNefer

Fråga: Jag har i många år nu levt som vegetarian, och det har väldigt sällan varit några som helst problem vid middagar, vare sig dessa varit på restaurang eller hemma hos vänner och bekanta. Nu är det tyvärr så att vissa personer av någon anledning verkar bli väldigt provocerade av mitt livsval och kan ställa väldigt onödiga och ibland direkt otrevliga kommentarer. Det kan vara allt från oskyldiga frågor i stil med ”men vad äter du istället då?” till opassande skämt i stil med ”Jaså! Har du bränt ner några lastbilar på sistone då?” (de syftar på sådant som SCAN-transporter osv).

Ibland händer det även att folk istället för att bara godta saken, fortsätter att argumentera med mig om mitt val. De verkar inte kunna släppa ämnet utan ska absolut inleda en diskussion (oftast i negativa ordval) när jag inte är ett dugg intresserad av att försvara mitt val.

Själv skulle jag aldrig komma på tanken att vare sig kommentera eller börja tjafsa om någon annans matval. Samtidigt vet jag inte alltid hur jag ska besvara eller ställa mig till de kommentarer eller påhopp jag får. Hur bör jag resonera?

Svar: Nästan varje gång jag öppnar min frågelåda finns minst en matfråga bland alla övriga. Det är faktiskt häpnadsväckande att människor inte förstår att de inte har med andras mat och ätande att göra. Att kommentera vad andra äter eller inte äter är bedrövligt ouppfostrat, tölpigt och direkt pinsamt. När ska alla inse att de ska avstå från att säga något annat än positivt om mat i sällskap? Det är hög tid nu, och därför fortsätter jag att svara på denna typ av frågor, i en svag förhoppning att tjat lönar sig.

Du ska inte alls försvara dig när andra kritiserar ditt val av matvanor. Du får väl vänliga kommentarer också hoppas jag, några som säger ”åh så klokt!” eller “berätta mer, jag är jätteintresserad” eller något sådant. Och då berättar du, eller säger “ja, jag mår bra av det här” och så byter du samtalsämne om du inte vill diskutera det mer.

Men när det kommer syrliga eller kritiska påpekanden kan du lugnt lyssna på dumheterna och lika lugnt svara ungefär ”jaha, det tycker du, men inte jag” eller bara ett svalt ”jaså” eller lite mer engagerat till en insisterande tölp ”vet du, jag har faktiskt inga synpunkter på din mathållning och du behöver inte ha några på min.”

Du skriver ju att du inte är intresserad av att försvara ditt val och det ska du inte heller behöva göra. Då är det enklare att svara lite undvikande i sällskapssammanhang än att sätta igång ett resonemang om djurens rätt eller miljöpåverkan eller moralisk hållning.

Magdalena Ribbing